Rowankofta på g

Jag har inte riktigt blivit färdig att fota min kofta i Rowans härliga garn, men ikväll var jag på stickkafé och då blev den fotad av Ewa. Det är en liten bild så det syns kanske inte så bra. Har i alla fall kommit upp till ärmhålen. 

Den här är bra att ha med sig, mönstret är enkelt, så nu tänker jag lägga upp till en kofta jag är himla sugen på, så kan jag sticka på den hemma. Visst är man lättlurad när det gäller anledningar att lägga upp nåt nytt!

Tunt garn, stickor 2, Selbumönster, grå botten med svart och lila mönsterfärg. Har gjort ett par halvvantar i detta, men garnet är inte detsamma så jag måste göra en provbit i alla fall.

Rowan-garn

Efter ett par hektiska veckor på jobbet, med omdömesskrivning och utvecklingssamtal, är det nu påsklov och massor av tid för stickning!

Jag har påbörjat en kofta av det Rowan-garn jag fick från jobbet när jag fyllde 50. Jag vet, de flesta väljer prydnadssaker eller smycken, men jag har vad jag behöver av sånt och det här garnet är så dyrt så det hade jag inte köpt för egna pengar. Alltså väldigt roligt att få sticka med det utan att bry sig om kostnaden!

Efter inspiration av en Kaffe Fasett-modell i Rowans förra vinterkatalog har jag gjort mönsterstickning med endast två färger åt gången. Originalet har tre färger, men det har jag svurit att aldrig mer ge mig på - och så kommer det att förbli.

Detta är också ett lämpligt nybörjarmönster - tänkte göra muddar med beskrivning i veckan,

I koftan blandas  hej vilt alla de färger som Helylle hade på lager, det blir så mycket olika färg att ögat upplever det som lugnt. Det finns en struktur, men den är nog ganska svår att upptäcka. Fast det framgår ju inte av stickprovet, jag har kommit en bit på koftan och ska fotografera det endera dagen.

Tripp, trapp, trull

Vi har hittills haft en i tid väldigt koncentrerad lamningsperiod, bra på ett sätt men det blir ont om lediga lamningsboxar. Vi har därför satt ihop två tackor som lammade för några dagar sedan i samma box, och lammen radade upp sig så snyggt att jag var tvungen att fotografera innan de flyttade på sig.

Tre av dem hör till fyrlingskullen, särskilt två av dem är små och välidgt ulliga vilket gör dem oerhört söta och näpna.

Den tredje är inte heller så stor, och inte osöt heller.

Den fjärde är svart och den som blev bortadopterad. Han är väldigt social eftersom han får tillskott på flaska. Han har rymt ur boxen några gånger men var inte svår att fånga in; behövde inte jaga honom utan ropade bara så kom han ivrigt springande till mig! Jag bara smälter!

Såhär långt har 24 lamm kommit till världen. Men det lär bli fler under helgen; en tacka håller som bäst på att förbereda sig och två andra ser ut att vara på väg.

Framåt med Chanel-koftorna

På förra veckans stickkafé träffades Chanelflickorna igen. Koftorna har växt även om man på bilden inte ser allt som faktiskt är gjort . 

Mitt liv är klart och sytt i axlarna, dessutom har jag en ärm nästan klar. Även Catarina har en ärm nästan klar och hennes liv är klart upp till ärmhålet.

Det ser kanske ut som väldigt stor urringning, men det ska bli en 3 cm kant i mosstickning så jag tror det blir lagom.

Dessutom upptäckte jag att Chanel-koftan kommer att passa perfekt till min gröna sidenklänning! Hurra!

Mer liv på gården!

Nu har vi spänt väntat på de första lammen i nästan en vecka, lite optimistiskt med tanke på naturlagarna, men idag kom de! Två stora bagglamm anlände. Och ytterligare en tacka visar tecken på förestående nedkomst. 

Det kan faktiskt bli många lamm i rask följd nu. De flesta är ordentligt runda om magen. Den här tackan har gett oss två av de raraste tackor vi har just nu, en av dem verkar lamma idag.

Det blir inte mer liv på gården av hönsen, vi äter ju upp deras ägg! Men de värper bra, i alla fall för att vara blommehöns, 5 ägg om dagen ungefär. Det är lite mer än vi klarar att äta upp så vi ger bort också.

Just nu njuter hönsen av sandbad i vårsolen. De gosar sig och sprätter jord hej vilt!

Medan jag skrev anlände två små bagglamm till!

Och medan vi åt kom ytterligare fyra! Det är små lamm eftersom de är så många, och det är lite många för en tacka (som bara har 2 spenar) så vi fösökte adoptera bort ett till tackan ovanför, men det gick inte så bra. I värsta fall får vi stötta upp med flaska. Det är mycket jobb men det blir tama lamm av det.

Blockat mönster!

Just nu kämpar jag med 3-färgsmönstret på den andra ärmen, det är inget kul att sticka - bara jobbigt. Men jag har blockat den första ärmen för att få se hur mönstret tar sig ut. Och det känns bra!

Har alltså bara den andra ärmen kvar att sticka, och när den 3-färgade bården är klar går det ganska snabbt. Men sen väntar ett hyfsat maffigt monteringsarbete.

Jag är fortfarande lite nybörjare på den här sortens montering så även på denna kofta har jag gjort lite knepiga saker som gör att monteringen inte blir optimal. Ser fram emot att nästa projekt blir bättre!

Jag har förstått att det är många som tycker att jag gör svåra saker, och det kan jag förstå om man inte har gjort den här typen av stickning förut. Men om man börjar med lite enklare mönsterstickning och sen går vidare så är det inte alls så märkvärdigt som det ser ut.

Funderar på att göra en liten serie blogginlägg med mönsterstickning som på ett någorlunda pedagogiskt sätt kan hjälpa till att guida till lite svårare nivå. Kan det kanske vara av intresse?

Tuppen har blivit galen!

Jag har hört talas om folkilskna tuppar - nu har vi nog en här på gården! Han anfaller när man vänder ryggen till! Synd, för han är rätt ståtlig, men med den attityden riskerar han bokstavligen livet...

Hönsen sköter sig däremot utmärkt! De har producerat ägg hela vintern, och just nu ger de oss ofta 5 ägg om dagen. Inte illa för 7 hönor av en ras som inte är känd för att vara högproducerande.

Aldrig mer 3 färger i samma varv

Efter sportlovsveckan med mycket stickning och många blogginlägg har jag nu haft en vecka med massor av jobb och kvällsaktiviteter. Men jag har hunnit sticka en del på en norskmönstrad kofta, har nämligen åkt en del tåg!

Jag stickar helt efter mönstret och då ingår några varv med 3 färger samtidigt. Det tänker jag definitivt undvika i framtiden! Går inte alls att få något flyt i stickningen, tar alltså vansinnigt lång tid. Och det är inte roligt.

Fast jag blir rätt nöjd med resultatet. Är klar med kroppen och håller på med ärmarna. Har stickat runt med steekar enligt norsk/shetlands-modell och ska klippa upp dem snart. Det är tredje gången jag gör det och det känns inte så skrämmande längre! En metod att rekommendera faktiskt!

Vikten av stickfasthet...

I fredags kväll satt jag nog uppe och stickade lite för sent, lite för trött. När jag bytte mönster på Abigail-muddarna blev stickfastheten alldeles för lös, vilket syns tydligt när man jämför med lördagens fastare stickning. 

Jag tänker inte riva upp, det får gå på lära sig-kontot. Dessvärre lär jag få göra den andra ungefär likadan, annars kommer de att sitta olika hårt och det tror jag blir obekvämt.

Har börjat på ett par till med egen kombination av selbu-mönster i andra färger, och de blir nog riktigt bra känns det som!

Veterinärbesök

 I veckan har vi haft besök av distiriktsveterinären. Inte för att något djur varit sjukt, utan för att ta prover för kontroll av Maedi Visna, fårens variant av galna ko-sjukan.



Vi har ingen anledning att tro att det skulle finnas smitta här, tvärtom, det togs stickprover för ett par år sedan i samband med blåtungevaccinering och då var det inget djur som bar smittan. Men om man tar på alla djur får man en smittfri status som är bra om man t.ex.ska sälja något djur.

Våra baggar kommer båda från Maedi Visna-certifierade besättningar, men de är svåra att sälja vidare när de gjort vad de ska här eftersom vi själva inte har den statusen ännu.

 Först togs prover på alla tackorna, fast bara de som är över 1 år. Ungtackorna får vänta till nästa år.







Sedan var det den gamle baggens tur. Han är ganska stor vid det här laget. Honom har vi bara klippt på halsen, han behöver nämligen inte bli av med sitt värmande täcke och börja äta upp sig ännu mer!

Mönsterstickat

Eftersom jag nu har avslutat några större projekt så tänkte jag att det var dags att påbörja något nytt! Men jag har fler ufo:n liggande så det blev ett litet arbete: muddarna Abigail från Vintage Modern Knits. Tycker de är så vackra, dessutom är jag rätt inne på mönsterstickning just nu.

De var inte jättekul att sticka, mönstret är så konstruerat att det är långa flotteringar på både bottenfärg och mönsterfärg och det blir inte så bra flyt i det tycker jag.

Men garnerna var desto roligare! Har köpt dem i Kina, men det var mer rå ullkänsla än i många andra (mer behandlade) garner som jag köpt där.  Så nu tänker jag att detta var ett bra projekt för att testa garnerna och stickfastheten inför ett större projekt. Jag har nämligen 1 kg av varje färg.

Har därför börjat planera för en tröja eller kofta i Selbu-mönstring. Tänkte sätta ihop några av de mönster jag tycker mest om.

Har också stickat 2 par muddar efter Queen Mudds trevliga mönster som finns att köpa på Helylle. Ett par till min syster och ett par till mig själv. Garnet är Rowans 4-ply Soft och det är otrolígt trevligt i resårstickning. Virkad kant i Pillpi.

Jag har också börjat ta med mig min norskstickade gul-grå kofta på tåg och sånt, så det händer något med den. Mönster från Norwegian Patterns for Knitting, som är en trevlig bok med helt usla beskrivningar. Garn från Kina.

Oumbärliga böcker!

Har köpt två böcker som är helt fantastiska och absolut oumbärliga om man vill göra egna plagg, särskilt i fair isle - eller som vi säger: mönsterstickning med två färger (eller fler).

Förr stickade jag nästan enbart "efter eget huvud", men de sista åren har jag gjort mycket efter beskrivningar - och det är lika roligt det! Men nu känner jag att det skulle vara kul att göra egna mönster igen, och det är ju en bra anledning att köpa några nya böcker. Jag har bokmani så det behövs inte så mycket ursäkt för att handla...



Alice Starmore's Book of Fair Isle Knitting
Innehåller kapitel om historia, teknik och framför allt mönster i massor. Dessutom några beskrivningar. Oerhört inspirerande och instruktiv.

Har nu bestämt mig för att använda mönsteridéer i boken till en kofta i mitt "födelsedagsgarn", Rowan Tweed.





Knitting in the Old Way: Designs and Techniques from Ethnic Sweaters
Det här är en teknikbok. Tar upp olika tröjtyper med utgångspunkt från traditionella tröjmodeller i olika delar av världen. Från Sverige finns Ullared jersey med, visste jag inte att det fanns!

Riktigt värdefullt är också de stick- och monteringstekniska beskrivningarna. Precis vad jag behöver!



Hur jag har klarat mig utan de här i alla år begriper jag då rakt inte!

Varm + snygg = nöjd

Nu har jag minsann lagt lite jobb på att avsluta den här koftan på ett snyggt sätt, måste säga att det var värt det. Den här ska jag genast börja använda!

Fast jag har burit mig lite avigt åt från början med t.ex. steekarna (haft för få maskor) och ärmarna. I ärmarna hade jag inget fålltillägg för att dölja steekens sömsmån, så jag har stickat till en fåll.

Och mönsterplaneringen var det lite si och så med. Det störde mig grymt att de svarta linjerna inte fortsatte över axeln, så efter att jag sytt ihop axlarna med maskstygn så sydde jag i det svarta. Eftersom jag duktigt och dumt fäst alla trådarna fick jag ta nytt garn och fick mer att fästa. Men det var det värt. Före och efter på bilderna:

Originalet finns i Sticka efter gamla nordiska mönster, men där som lite kortare tröja. Jag gillar verkligen mönstret.

Fin - men för liten

I beskrivningen till Lady Lovelace står det att den är oerhört stretchig så man ska välja en lite mindre storlek. Det funkar inte!

Både min och kollegan Karins har blivit för små! Tror inte jag någonsin stickat något som blivit för litet förut, snarare tvärtom, och Karin brukar sticka ganska löst så hennes brukar också snarare bli för stort.

Jag har garn kvar så jag tänker göra en ny, och sälja denna, för modellen är faktiskt jättefin. Snygg form med lite insvängd midja, och spetsmönstret nedtill och på ärmarna gillar jag.

I verkligheten är den här koftan ordentligt svart, men det syns inte så bra på foto då så jag ljusade upp den lite.

Min första norsktröja!

Så har jag äntligen gjort klar mitt livs första norsktröja, med rundstickning och uppklippning för både ärmar och halsringningen fram. Eftersom det är första gången har det blivit lite halvdant, men det får man väl räkna med. (Det mesta av detta syns inte på bilderna.) 

Däremot är jag väldigt nöjd med färgerna. I boken (Norwegian Patterns for Knitting) är den stickad i grönt, men jag tycker det här blev bra färgställning. Den gula accentfärgen stämmer bra i färgskalan, tycker i alla fall jag.

Till nästa tröja ska jag göra kilar i ärmhålet för bättre passform, och sticka ärmarna direkt på plagget så man slipper sy i dem. 

Men Mannen blev så glad att han tog sats och hoppade!

Sen började han hålla tal för får och höns...

I förra tröjan stickade jag in hans initialer i nederkanten, på denna tröjan hamnade det i nacken. Får väl göra en tradition av det, tycker det är en ganska trevlig detalj.

Uppläggning med I-cord

På gårdagens stickkafé i Kristianstad visade Eva mig hur man lägger upp med I-cord. Mycket snyggt, lämpligt för t.ex. vantar. 

Man kan dock se på min provbit att det vill till att hålla lite stramt i det som blir första varvets maskor,de blev lite för lösa på min provstickning.

Jag hör till de som i princip alltid kör med samma uppläggning, men jag tror minsann att jag ska lägga lite mer energi på att lära mig fler uppläggningar, avslutningar och monteringstekniker. Hur snyggt man än stickar kan man förta det med halvtaskig montering, medan lite extra krut på "finishen" förhöjer hela plagget.

Ett bra sätt kan vara att prova en ny teknik på varje stickkafé. Förutsättningarna för att det ska bli av ökar nog då.

En som har stuns i monteringstekniken är Asplund knits. Han grejar det där med att klippa upp steekar som jag just nu brottas med i den norska tröjan till Mannen, så jag frågade honom hur han lärt sig och han tipsade om böcker av Alice Starmore.

Nu har jag beställt en av Starmores böcker på nätet och lånat en på bibliotek. Räknar kallt med att tröjan blir klar i helgen! Sen har jag en kofta till mig som är färdigstickad och också behöver montering med klippt steek, och en norskkofta som inte är färdigstickad än. Mycket att öva på...

Gåbortsmuddar

Förra helgen var vi på middag med spel, och vad kan väl passa bättre som gåbortspresent än de här underbara Mrs. Beetons muddar? De blev uppskattade!

Fast jag har lite synpunkter på mönstret: tycker det blev för lite skillnad på yttre och inre volangen, dessutom lite för liten yttervolang. Jag ändrade lite. Och så gjorde jag fel med pärlorna i andra omgången. Ska nog göra fler Mrs. Beetons i andra färgställningar, kan tänka mig egna och att ha som lager för gåbortspresent till en annan gång.

Lamningskurs

Härom veckan var jag och Mannen på kurs inför lamningssäsongen. Kursen leddes av en mycket duktig veterinär, med erfarenhet från Norge där man tydligen är mycket flitigare med att anlita veterinär vid lammfödslar som inte går helt enligt det optimala.

Veterinären gick igenom olika lägen där man behöver gå in med hela armen i tackan för att räta upp ben som ligger fel och annat (värre). Vi fick sedan öva i en specialtillverkad låda, där ett äkta bäckenben från tacka var inmonterat.

Tackans bäcken är mycket trängre än man kan tro, så har man kraftiga armar kan det bli svårt. Jag har aldrig gjort något sånt här i verkligheten, men risken är att jag måste för Mannens armar är konstituerade enligt problembeskrivningen ovan. Ändå har han grejat det i många år!

Vi får hoppas att alla kommande födslar går som det ska! Fast varje år brukar det vara en eller ett par som behöver hjälp...

Vi finns på riktigt!

...sa bloggerskorna Anna och Camilla från Lund som var på besök på Helylles stickkafé i torsdags! 

Även Chanel-flickornas koftor börjar finnas på riktigt, fast Catarinas finns mer än min - hon har redan stickat upp till ärmhålen medan jag pysslat med annat och inte hunnit så långt. Glada är vi i alla fall!