Får - och lamm - bör alltså räknas med jämna mellanrum. Vi har bara 15 tackor och 21 lamm så det låter sig göras. Efter att ha kollat att ingen förolyckats på lammens betesmark begav vi oss upp till tackorna och återfann den förlorade sonen. Där gick han tätt i hasorna på tackorna och verkade stortrivas.
Nu bör ju inte sonen betäcka sin mor, så vi får väl hoppas att det är andra tackor som tackat ja till hans uppvaktning. Vi tänkte betäcka vita får med vit bagge, och bruna får med brun bagge, för att få bra färg på ullen. Vådan av att låta bli att räkna får lär visa sig vad det lider...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar