Lotus Blossom Tank

Har sökt efter en snygg modell på linne att göra av de 3 nystan jag har kvar av silkegarnet efter förra linnet, och hittade Lotus Blossom Tank från Interweave på Trollmorsans blogg. Tycker den är jättesnygg, särskilt konstruktionen på överdelen och axlarna, bakstycket fortsätter över axlarna ner mot det slätstickade på framstycket. Jag kommer nog att göra bakstycket/axlarna i ett annat garn eftersom det här nog inte räcker till hela, men det kan bli en bra effekt av det.



Hade varit juste att få detta linnet också färdigt innan jag åker iväg, men det kan bli lite körigt tyvärr. Prioriterar nämligen att sy lite till av mina sidentyger. Och så har Mannen frågat om tröjan till honom möjligen kan bli klar, han vill gärna använda den på Borgeby fältdagar - och det kan man ju inte säga nej till! Särskilt som han inte tycker det stör att jag lyckades spegelvända monogrammet...

Gumlösa-dag

Igår var det Gumlösa-dag här hemmavid. Då brukar traktens hantverkare visa upp vad de gör. Jag visade det jag stickat och sytt på sistone, tog en bild men den blev inget bra - och det har ju varit på bloggen så det var inget nytt.

Betydligt intressantare är Thomasine Barnekows alster. Hon gör handskar för världens modescen, och de är underbara! Thomasine är härifrån (till skillnad från mig som är inflyttad) och ung, duktig tjej som förhoppningsvis lägger världen för sina fötter - eller händer kanske vore riktigare...






Hög klass håller också Norrevångs bonnasmide. Konstnären heter Eskil - ja, det är Eskil den kalvliknandes förlossningssköterska vars namn han bär. Eskil har enligt egen utsago "a passion for rubbish", vilket innebär att han tar gamla uttjänta jordbruksredskap och ser nya användningsområden för dem. Jag är helt förälskad i denna ljusstake som numera pryder vårt matsalsbord, mycket passande i ett gammalt lantbrukshem!

Här i trakten är jag heller inte ensam om att sy för teater, min namne Annika Ahlfeldt gör fantastiska kreationer! Man njuter och önskar att tillfälle gavs till bal...

Cape à la Karin

Vi som går på stickkafé tillsammans med Karin vet att hennes favoritfärger är lila - vinrött - blått. Den här fantastiska capen har hon stickat med 1 tråd vinröd mohair (Drops Vivaldi) och en tråd Fabel. Jag tycker blandningen lyfte fram det randiga Fabel-garnet på ett mjukt och fint sätt! Till det intensivt blå pärlemorknappar!


Modellen är jättefin, stickad med förkortade varv på flera nivåer som gör att passformen blir där utan krångel. Det gick åt 3 nystan Vivaldi och 4 nystan Fabel. Just nu har ju Drops rea så det blir inte dyrt heller.



Knapparna är bara utlagda på bilden, lite skönt tycker jag det är att inte vara ensam om att dra ut på det sista... :-D

Me and my body

Grå sidenklänning nr 1 är klar och nr 2 är påbörjad. Kan nog behöva lite solbränna till de här färgerna...

Tyget till grå nr 1 är inte den bästa kvalitet såvitt jag kan bedöma. Det absolut bästa tyget är faktiskt det gröna som min son köpt till mig, det är helt fantastiskt. Tyget till grå nr 2 är inte heller dumt, tunnare, så jag tror jag ska köpa mer sånt och sy blusar/tunikor.



Jag använder helst grundmönster som jag provat ut till mig, det går snabbare. Får alltid förändra ryggen för "rund rygg" - det drar lite mer på längden och axelinsnitt är en fördel. Ett tag sen jag sydde till mig, så nu har jag gjort nya grunder. Linjalen har hängt med sedan min utbildning, den är helt ovärderlig för att få rätt svängar och räta vinklar.

Efter de här är jag klar med klänningar, sen ska det bli en blus och några linnen. Och helst vill jag hinna sticka ett linne till i samma silkegarn som det förra...

Grönt är skönt!

Min gröna sidenklänning är klar! Jag ville ha en enkel modell som fungerar till vardags, och det tycker jag det har blivit. Färgen är dessutom precis rätt till mig!



Det här tyget har Äldsta Sonen köpt till mig för runt 2 år sen. Jag har inte vågat sätta saxen i det förrän nu!

En sak som förvånar mig är att det blir sån grön färg av kombinationen svart inslag och varp som visserligen är gulgrön - men väldigt gul...

Nästa klänning blir grå...

Sommarbete

Tackor och lamm är utsläppta för ett par veckor sedan och har det skönt med nytt färskt gräs efter vintern med hö. Ändå föredrar somliga lamm tydligen gamla torra löv...

Skämt åsido, de är nyfikna på världen som alla små, allt måste undersökas!

Jag har bara bott här i knappt ett år och är fortfarande helt hänförd över hur vackert och fridfullt det är på landet.

Här finns ro för både fåren och Mannen...

Avslutningsvis måste jag bara visa en bild som jag själv tycker är fin, det är Eskil den kalvliknande.

I sömmerske-paradiset!

Det är helt underbart att sy i sidentyger! Det bråkar inte alls utan gör precis som jag vill!

De här röda tygerna är jag väldigt förtjust i, i synnerhet det broderade. Tyckte det passade bra att ta upp den rosa brodyren i ett skärp som kan knytas fram eller bak efter sinnesstämningen för dagen. Resten av det rosa sidentyget ska bli ett linne.


Nu står ett grönt sidentyg på tur, också en klänning fast den här gången med ärmar. Ska börja på den idag! Det är knappt jag kan vänta tills jag har tid (har några andra måsten att ta itu med först) för så här roligt är det länge sen jag hade med klädsömnad!

Nöjd!

Jag är nöjd med mitt eget arbete! Jag vet att man enligt Jantelagen inte ska säga så själv - men det finns väl inget bättre när man stickat och sytt!

Jag brukar annars svära rätt bra när jag syr, det är nämligen alltid något som blir galet. Den här gången glömde jag tvätta tyget... Kjolen är omlott så det går ju att fixa, bara det inte krymper olika där vecken är sydda mot besparingen.



Linnet är stickat i bourettesilke (tydligare bild på nederkanten finns här) och kjolen sydd av sidentyg inhandlat i Shanghai. Har lite trådar kvar att fästa, virka runt halsen och knappar till kjolen men i övrigt är det klart. Återstår att se hur jag trivs i veckad kjol, det var ett tag sen jag hade det.

Hade tänkt börja på en klänning av röda sidentyger, men en förkylning kom emellan så det får vänta lite.

Epstein-inspiration

Jag ska resa till Shanghai i juni och behöver kläder som klarar den höga fuktiga värmen där då. Silke borde vara bäst. Så jag plockade fram det lilla silkegarn jag har, inköpt under Köpenhamnsresan med Stickkafét förra sommaren.

Ett linne ville jag ha, men lite kul skulle det vara. Efter titt i Nicky Epsteins böcker Knitting on, over och beyond the edge fastnade jag för den här bården. En del trådar att fästa som visserligen inte är min favorit - men nog var det värt det! Jag gillar verkligen den här nederkanten. Och resten av linnet artar sig också bra, båtringning blir det.

Garnet är bourette-silke, ganska strävt, så det är lite svårt att få flyt i stickningen och få det jämnt. Det är inte lika roligt att sticka med som ullgarn, men det är det också värt!

Lammskinn till salu!

Vi har fått tillbaka skinnen från ett par av lammen som slaktades i höstas.

Lite svårt med bilder, de är faktiskt jämnare i färgen än det ser ut. Och färgen är brun. Det ena har en ljusare färgad ås.



Det är ganska stora skinn, 99 respektive 108 cm långa och ca 80 cm breda.

Båda är jämnt bruna i färgen, mycket täta och synnerligen mjuka även på baksidan. Klippta till 18 mm och tvättbara. Pris 1100 kr + frakt.

Om du är intresserad av att köpa lammskinn så maila mig på annika.odelstav[at]gmail.com.

Maskinstickat!

I helgen plockade jag fram stickmaskinen. Jag har nämligen en del väldigt tunna ullgarner som jag köpte i Shanghai. Dessutom fick jag tips om en mönsterbroschyr med kreationer som verkligen passade mig, och mina kina-garner. Slätstickning, stora stycken och tunt garn - det lämpar sig att sticka på maskin tycker jag! Använde dubbelt garn och ändå är det 25 m och 30 v/10 cm - och det är det grövre av garnerna, de andra är ännu tunnare.

Min maskin är väldigt enkel och jag kan inte göra aviga maskor. Så kanten nedtill med två aviga varv har jag plockat för hand, det tog lika lång tid som resten...

När nu maskinen var framme passade jag på att sticka en sjal av två nystan Drops lingarn. Slätstickning och släppta maskor, tog längre tid att virka kanten...



Broshyren med inspirationen innehöll ganska många plagg och jag tänker göra en tröja och en kofta också - på maskinen. De garnerna har nämligen en masktäthet på 45 m/10 cm i dubbelt garn.



Däremot stickar jag axelvärmaren med långa ärmar för hand . Det är resår och mönsterstickning och funkar alltså inte på maskin. Med dubbelt garn är det görligt för hand, fast det lär ta tid. Tur att jag gjorde provlapp för det var lite fel i beskrivningen till strukturmönstret. Ärmarna ska nå ner över handleden, därav den något märkliga formen (som ser bra ut på).

Sisyfos-arbete...

Äntligen inne på sluttampen på Gaughan-koftan! Håller på med kragen, stickar separat och ska sy på den. Man skulle kunna sticka fast den efterhand, men ringningen fram är lite stor och behöver hållas in och jag har aldrig stickat på direkt förut så jag tar det säkra före… Garnet räcker i alla fall, jag var ju lite rädd att det skulle fattas.




En jättefin detalj är kanten mot halsen: Den rullar sig inåt och blir jättesnygg avslutning! Man lyfter de 3 första maskorna så det blir som I-cord. Det betyder också att innersvängen blir lite kortare, vilket bidrar till passformen.



Ibland undrar jag lite över min bedömningsförmåga… Tänkte att den lilla shrugen från French girl knits skulle vara snabbstickad – med entrådigt garn och massor av maskor! Nu har jag i alla fall kommit till mitten av ryggen och det är dags att sticka ihop maskorna 3 och 3. Det minskar ju varvet rätt drastiskt, men samtidigt ska det läggas upp för ärmarna så kontentan blir nog ännu längre varv… Stickar på den här när jag gör annat eftersom man inte behöver tänka när det bara är slätstickning. Den får bli klar när det blir så.

Bindsjalen var däremot riktigt snabbstickad! Nu har jag bara översta spetsbården kvar. Den stickas separat och sys på enligt beskrivningen, men den har jag tänkt testa att sticka fast efterhand så jag lär mig det. Har gjort en miss: olika antal spetsar längst ner… Istället för att riva upp har jag gjort en extra del som jag ska sy fast, det lär inte synas om jag bara låter bli att tala om det…

Karin-sjal

Att Karin stickar sjalar är lika säkert som att solen går upp!

Vi som jobbar tillsammans med Karin vet att hon tycker om färg, och detta är inte den första färgsprakande sjalen hon stickar.
Färgskalan är ofta lila-röd-blå.

Till den här sjalen har Karin satt samman garner med olika nyanser i den röda färgskalan, med olika kvalitet och struktur. Resultatet är en sjal det formligen sprudlar energi om!


Det händer att Karin stickar efter mönster, men ofta är det fritt efter vad som passar till garnet. Till sin senaste sjal har hon hämtat inspiration från en favoritbok: Maskeball i strikking og hekling.

Anti-konstrunda...

I Skåne innebär påsken konstrunda. I år åkte vi inte så långt hemifrån, rörde oss bara i Hässleholms och Kristianstad kommuner. Vi hade ingen riktig plan för vad vi ville se, tog det som det kom, och det var märklig konst vi råkade på. Inte visste jag att healingkonst var så poppis! Tavlor med lite cirklar i meditationsstil och indiskt veda-inspirerat. Priset tog den konstnär som fotograferat sina tavlor och sålde billigare objekt för de som inte har råd med handmålat - och de var försedda med texten "Observera att storleken på bilden inte påverkar mängden energi!" Lite för flummigt för mig! Den enda bra konst vi såg var hos kompisen vi fikade hos: Han har två tavlor av Svenolov Ehrén.


Desto bättre hantverk såg vi på Sjöhästens ullverkstad utanför Sösdala! Där kan vi snacka kvalitet! Får av gammal allmogeras som heter Åsen och Leicesterfår. Britt-Marie spinner och säljer egen ull, både handspunnen och ivägskickad. Med butiken på egna gården kan man också titta på hennes får.






Förutom garn säljer Sjöhästens ullverkstad Ashford spinnrockar och andra tillbehör, färger t.ex.




En del konst fanns också på Sjöhästen: tavlor med fårmotiv som inte bara var fina utan också fiffigt ordvitsiga. Tänker fortfarande på den som heter Fårsta hjälpen och har ett får som fastnat i fårnätet och ett annat som kommer med... ja, just det: fårsta hjälpen.

Bucket bag

Min dominoväska är klar, sånär som på handtagen. Ska köpa läder- eller nylonband på torsdag när jag är i Kristianstad på stickkafé. Övervägde att sticka I-cord men vill ha nåt stadigare, som inte töjer sig.















I boken, Knit to be square, heter väskan Bucket bag, antar att det är eftersom man torkar den över en hink. Jag tvättade en gång på normalprogram i 40 grader tillsammans med en handduk, men ingen såpa eller tvättmedel, och det krympte alldeles lagom. Jag tror det är gamla SN2-garner, förutom det grå som jag vet är Evilla.

Har börjat på en till i röda-lila-orange färger. Också det är restgarner, den här gången i favoritfärger.

Fast nu tänkte jag faktiskt sticka färdigt min Gaughan-kofta. Det är ju påsklov!

En svensk stick-guru!

På Kulturcentrum i Ronneby pågår en utställning av Britt-Marie Christoffersson. Den består av 239 provlappar i olika tekniker och 25 färdiga tröjor. Allt är mycket snyggt gjort, hantverket likväl som monteringen, och dessutom har det fått rejält med plats i en ljus och rymlig lokal. Provlapparna är också ganska stora, 40x40 cm, vilket gör dem synnerligen åskådliga. Mycket trevlig utställning! Vi åkte tillsammans från stickkaféerna i Kristianstad och Hässleholm, fick en guidad visning av Kirsti Emaus och satt sedan vid ett jättebord och stickade.

Britt-Maries hantverk är imponerande: en otrolig mängd provlappar i tunna garner och med tidskrävande detaljer gör att man bara kan drömma om att åstadkomma allt själv. Men ett och annat projekt kan man absolut hämta inspiration till! Själv blev jag väldigt förtjust i den röda knapphålskoftan.

Britt-Marie Christoffersson var med och startade 10-gruppen och övergick senare till stickat. Hon började med att inventera gamla traditionella mönster och vårt stickade kulturarv. Hennes första utställning hette Gamla mönster, nya tröjor, all världens stickteknik och bestod av dessa mönster i provlappar och i uppstickade tröjor. Av det arbetet blev boken Svenska tröjor – nya modeller efter gamla mönster, som kom ut 1988 men inte längre finns i handeln.

Fler bilder på Queen Mudds blogg.

Den utställning som nu visas i Ronneby är en fortsättning på den förra och heter Stickning – ett hantverk att utveckla. Till den har Britt-Marie fortsatt att utveckla sticktekniker med inspiration bl.a. från vävningens område. Även detta arbete kommer ut i bokform, till hösten om jag minns rätt.

Britt-Marie är känd för att vara mycket generös med att dela med sig av sitt livsverk. Hon ger kurser där man också kan köpa hennes mönster i kompendium. I slutet av maj finns möjligheten att delta i Ronneby, information finns på Ronnebys hemsida.

PS: Blev du som jag lurad av provlappen med det blårutiga tyget som bakgrund? Det är också stickat!

Bindsjal - äntligen!

Jag har länge velat sticka en gammaldags traditionell bindsjal, som har så långa snibbar att man kan binda den bak på ryggen. Sjal har nämligen visat sig vara ett perfekt plagg på landet, enkelt att ta på när man ska ut och fodra fåren - men den behöver bindas för att inte vara ivägen, så man kan jobba obehindrat.

Nu har jag hittat en jättefin dansk bindsjal som har spetsbårder. Mönstret finns på ravelry (tyvärr har länkfunktionen på min sida slutat fungera, sök på Kællingesjal).

Man stickar bården längst ner först, sen ska det virkas ett par varv och sen plockar man upp maskor längs med kanten.



Trodde att spetsbården skulle ta tid att sticka, men det gick attan så snabbt!

Det känns extra kul att kunna använda ett garn från lagret! Köpt av en tidigare kollega med egna får, vilket betyder att det inte är infärgat utan naturbrunt! Känns som det passar perfekt!





Min dominoväska är färdigstickad och ska in i tvättmaskinen! Ska faktiskt göra en till, det var jättekul stickning.

Det växer...

... och börjar likna en väska! Himla roligt projekt, behövde nog en paus från min Gaughan-kofta.

Bara en ruta till...

... och så blir det snabbt ganska många! Man fastnar! Dominostickning är en rolig teknik som jag inte provat förut. Det är odds på att det blir en till väska, i gul-orange-röd färgställning.

På den här väskan har jag gjort bottnen och den första rutan som böjer upp det hela och påbörjar sidorna, om ni förstår... Har förändrat mönstret: plockat bort linjerna i bottnen och tagit bort en färg. Tyckte originalet var väl grilligt.

Dominoväska

Vi har en liten Knit-along på G på stickcaféet i Kristianstad: Dominoväska. Vi tänkte sticka på den när vi åker och tittar på Britt-Marie Christofferssons utställning i Ronneby den 5 april. Men man kan ju inte låta bli att välja färger så länge! Jag har inventerat restlagret och kommit upp med svart och grått i olika nyanser och till det två färgklickar. Har stickat en ruta också för att kolla storleken bara... Får väl se om jag kan hålla mig, har ju liiiite annat att sticka. Storleken blir i vilket fall lite större än mönstret, men den ska filtas också så det blir nog bra.



Tänker använda stickor i ben och horn som en äldre man slöjdat ihop. Köpte dem för flera år sen och har aldrig använt dem. De är nämligen egentligen ganska värdelösa: Ena är storlek 3,5 (åtminstone första halvan) och andra är i princip storlek 4... Men till en väska som ska filtas bör de väl funka. Tycker de är vackra och dessutom lite lagom korta för smårutor.