Maskinstickningsträff!

Igår var jag i Rydsgård och träffade ett gäng trevliga damer som stickar på maskin, supertrevligt! Fick flera goda tips och framför allt - inspiration! Trevlig lokal var det också!

En höjdare var att jag träffade Birgit som läser min blogg!
Hej Birgit! Jag tyckte det var lika roligt som du att träffas IRL!

Det var också fantastiskt kul att få se sockstickningsmaskiner för första gången. Jag har faktiskt hittat en i ett gammalt hus min sambo köpt så den ska jag försöka få igång nu när jag har en bild av hur de fungerar.

Jag började sticka tröjor till tvillingar, 5 år gamla, men jag kom inte så långt för det är ju faktiskt viktigare att prata med människor man möter än att producera. Hann bara ett bakstycke upp till ärmhålet... Producera kan man göra hemma.

Jag testade att göra resår genom att sticka slätstickning - repa upp avigmaskan - och maska upp den igen. Provet blev bra, men det kräver (så klart) lite träning för att få det jämt. Det är nog inte min grej för jag tyckte det var för tidsödande - och faktiskt lite tråkigt. Tror jag håller mig till antingen falsk resår eller handstickad.


När jag kom hem stickade jag vidare och gjorde klart bakstycket, plus halva framstycket. Stickar randigt med restgarner, och det tar lite tid att byta garn hela tiden. Men jag gillar resultatet.

Nu är alltså stickmaskinen igång igen, och det känns riktigt bra!

Algots Randiga

Restgarner är jättebra till randiga tröjor, särskilt om ränderna får ha olika färger. Den här modellen finns i massor av varianter på nätet, bara att inspireras.

De brukar vara rundstickade med raglan och jag har gjort raglanärm trots att det är lite pilligare med alla minskningar på maskin och lite krångligare att passa ihop färgerna.

Jag har tänkt göra sådana här randiga tröjor till släktens alla barn av restgarner från större projekt.

Det här är den första och den misslyckades jag egentligen totalt med, för jag räknade på fel masktäthet så den blev på tok för bred och inte tillräckligt lång. Räddningen blev overlockmaskinen. Jag stickade på lite fler varv och sen klippte jag och sydde till lagom storlek. Ingen som ser det nu.

Stickad i Holst Supersoft.

Scabiosa

Jag blev så vansinnigt glad för kommentarerna på förra inlägget att jag bestämde mig för att fortsätta blogga! Det fick mig också att inse att kontakt med läsare är superviktigt! Hade gått och funderat på att sluta, men ändrade mig.

Jag har stickat en del, mest på stickmaskinen, men mycket tid har gått till den nya overlocksymaskinen eftersom jag väntar på mitt första barnbarn. Mer om det i senare inlägg.



På påsklovet gick stickmaskinen varm, med allt i samma mönster. Jag har nämligen fallit pladask för Scabiosa som finns i Maskinstrikkeboka.

Jag påbörjade fyra tröjor i olika garner och färgställningar. En av dem är helt klar, stickad i Holst Supersoft till min sambo. Marinblått och ljusgrått.

Den till mig håller jag på att sy ihop, med overlockmaskinen. Stickad i lammull från Ankis design. Ljusgrått och mörkgrått, alltid användbart.

Till min svärdotter har jag stickat i flerfärgat Kauni. Alla delar är klara men det är inte så bråttom att sy ihop eftersom hon är höggravid och inte kan använda den nu. Dessutom är den supervarm i det garnet så det behövs vinter.

Till äldsta sonen har jag stickat i lammull, i grafit och brunt. Bara en del klar än så länge. Lite pill med raglanminskning, men det blir bekvämt så det får vara värt det. Dessutom är det lätt att sy ihop med overlock.

Yngsta sonen ska också få en tröja i Scabiosa-mönster, men den är bara på planeringsstadiet. Holst Supersoft i mörk- och ljusgrönt blir det. Jag gillar det garnet, tycker det håller bra och blir lagom tjockt. Det visade sig också vara jättebra till stickmaskinen så jag beställde direkt från fabriken i Danmark. På kon blir det snudd på halva priset jämfört med 50-gramsnystan i butiker här hemma.

Sista veckan har mycket tid gått till fåren eftersom det är högsäsong för lamning. Av 38 tackor har alla utom 8 lammat nu. Mer om det i nästa inlägg :-)

Måste man verkligen sticka en provbit?

Så tänker jag varje gång jag ska sticka i ett nytt garn. Suck. Jag vill ju sätta igång direkt.

Med handstickning skippar jag ofta provbiten nuförtiden. Jag börjar sticka på ärmen och kan rätta till maskantalet genom att öka lite oftare eller mindre ofta. Skulle det bli helt tokigt så är det inte så mycket att repa upp på ärmen heller. Och så vet jag exakt hur många maskor jag behöver till livet. Fast jag har stickat en del prover under alla år med stickning.

Med maskinstickning är det lite annorlunda. Då är man faktiskt tvungen att göra ett prov eftersom det är helt omöjligt att bedöma storlek så länge det sitter i maskinen. Det vill till att både sticka prov och räkna på allt. En bra anledning att använda välkända garner!



Jag har några härvor silkegarn,  inköpt av en anledning jag glömt bort, som jag är angelägen om att sticka i maskin. Så det är bara att göra en provbit. 40 varv och maskor mellan markeringarna ska det vara, så funkar det att läsa av med speciallinjalen. Och 20 varv före och efter, samt 15 maskor på var sida. Man mäter bara på mitten.

Förr gjorde jag sällan så här stora provbitar till handstickning, men det brukade också straffa sig genom att det lilla maskprovet blev helt missvisande. Maskprov ska vara stora!

Raglantröja i ett stycke

Många som stickar tycker att monteringen är ett aber. Så även jag. Därför gillar jag skarpt när det är så färdigt som möjligt när den roliga stickningen är gjord.

På stickmaskin kan man sticka en tröja i ett stycke så det i princip bara blir 2 trådar att fästa. Under armen behöver det alltid fixas lite, men i övrigt kommer den färdig ur maskinen.

Ett sätt är att sticka på fel ledd och göra raglan med delstickning. Det går så klart att göra med handstickning också, då brukar man kalla det förkortade varv istället för delstickning.

Jag köpte ett mönster till en lintröja som Sussie Sommerstein har gjort och som utnyttjar den tekniken. Och så har jag stickat den i både bomull och ullgarn istället. Fast jag har tänkt att det ska bli i både lin och silke också innan sommaren är över. Den på bilden är i ull.

















Det blir en snygg hålrand i raglan-linjen, och beroende på hur man stickar ihop den mitt fram kan man göra lite olika dekorativa 'sömmar'. Min var ett bananskal, eftersom jag är ganska mycket nybörjare på maskin, men den blev bra!

Ullgarnet är merinolammull på kon som finns att köpa på Ankis Design. (En liten varning för att färgerna inte riktigt stämmer med verkligheten, fast åt rätt håll: de är mycket bättre irl.) Mycket prisvärt: 495:- för ett kilo.  Tröjan jag stickat väger 136 gram. Till en mönsterstickade herrtröja (storlek mycket stor) går det åt ungefär 350 gram. Går att köpa i 100 g-nystan också. Jag är helt såld på det här garnet!

Stjärnor är fint!

Detta är det första jag stickat på min nya stickmaskin. Stjärnmönstret var ett hålkort som följde med. Tycker det liknar madrass-mönster från förr!

Inte heller den här tröjan kvalificerar sig som ufo, men det känns bra att det inte blev ett ufo av det!

Nu har jag blockat ett av de riktiga ufo:na och ska under tiden ta itu med ett annat: Wiola. Känner mig inte helt nöjd med den så vi får hoppas att någon annan i bekantskapskretsen gillar den. Själv lider jag inte precis brist på koftor att ha på mig...

Ito Kinu

Det sista jag stickade på min gamla stickmaskin var den här tröjan i Ito Kinu silkegarn.

Jag började att sticka för hand, men det var inte kul. Garnet var trögt och knarrade liksom, brrr... Det kanske fungerar bättre under vinterhalvåret, men jag ville ha sommartröjan nu.

Den är synnerligen behaglig att ha på sig. Dessutom kan man enkelt trycka ner den i väskan, tar knappt ingen plats alls, och när man tar upp den försvinner skrynklorna helt av sig själv!

Detta kan väl knappast räknas som ufo, men det är skönt att få ännu ett projekt avklarat! Nu tänker jag ge mig på ufo-verksamheten igen, bara varva lite med den nya stickmaskinen...

2-dagars-ryggsäck

Med stickmaskin kan det gå snabbt, ryggsäcken blev klar på två dagar. Fast semester och möjlighet att helt ägna sig åt ett projekt hjälper ju till :-)

Ryggsäcken blev i alla fall klar inför Stockholmsbesöket och det är jag glad för, inget ufo av den inte. Och den blev perfekt att packa tågstickningen i!

City-ryggsäck

När jag var i Berlin med Äldsta Sonen härom veckan saknade jag en liten ryggsäck för guidebok, näsdukar, ipad, paraply och småinköp. Så jag bestämde mig för att sticka en på min nya stickmaskin. Och jag har tänkt göra den klar imorgon så jag kan använda den i Stockholm i helgen.

Med inspiration från Blommiga Gredelina har jag gjort olika mönster på de olika delarna. Det röda med grått mönster var tänkt som framstycke, men jag tog fel på färgerna så det får bli bakstycke istället. Fram vill jag ha grått med rött mönster. Det hundtandsmönstrade ska bli fickor i nederkanten, fram och på sidorna.

Jag gör det i delar, fast man skulle kunna göra mer sammanhängande stycken, med tanke på att sömmar ger stabilitet. Och så tänker jag fodra den med tyg för annars lär alltihop töja sig rejält för minsta lilla vikt eller duggregn.

Jag har tagit mått efter Mini-Kånken för att få bra proportioner. Nu för tiden skriver jag upp alla projekt i en vacker bok från Paperblanks. Det blir ju alltför ofta ufo av det och så har jag glömt hur jag tänkte... Den som vill kan använda måtten på mina delar, men får vänta några dagar på resten av beskrivningen.

Nybörjarmisstag på stickmaskin...

Jag vill sticka Marius på stickmaskinen, men eftersom mönsterrapporter måste vara delbara med 3, 4, 6 eller 12 och max 24 maskor så fick jag förändra en av bårderna. Det gick bra, men jag uppmärksammade inte att en annan liten bård inte gick jämnt upp. Resultatet är en bård med regelbundna fel och ett oanvändbart hålkort. Fast stickningen är bara ett prov så jag kan rätta till med ett nytt hålkort. De kostar 22 kr styck så det är inte helt gratis.

Nästa hålkort klipper jag bokstäver och tänker inte på att de behöver spegelvändas eftersom man stickar med avigan mot sig. Och den här gången stickade jag inget prov så det var bara att repa upp hela stycket. Fast hålkortet går att använda - bara att vända på det!

Snabbstickat på maskin!

Igår kväll stickade jag bakstycket till en tröja i tunt ullgarn. Den blir rejält stor, modellen är oversized, men väger ändå inte mycket. Det gick åt ca 170 gram till bakstycket, så hela tröjan lär landa på runt 500 gram.

Till blockning använder jag särskilda nålar, dyra men synnerligen behändigt. Fast en förpackning räcker inte riktigt så jag tänker investera i en till eftersom det går så oändligt mycket snabbare. Mina är inköpta på Butik Maglia, men de finns säkert på fler ställen.

Nu tänker jag sticka framstycket, och när det torkat stickar jag ihop axlarna och hänger på maskinen så jag kan sticka ärmarna direkt på. Fast avslutning i nederkanter och hals ska jag göra för hand. Jag har ingen resårtillsats till stickmaskinen och tänker inte skaffa nån heller för jag tycker inte det är värt priset.

Ufo #4: En till Fanatröja

Ibland gör jag rent ut sagt korkade saker. Den här gången har jag inte tittat ordentligt på tröjorna innan jag satte igång att sticka på ärmar. Därför såg jag först efteråt att jag justerat maskstorleken på den jag stickade sist. På den är maskorna större och hela tröjan mjukare. Även det vita garnet. Det var alltså inte bara tuff blekning som gjorde stickningen hård - handhavandefel gjorde sitt till...

Jag har börjat tränsa knapphål i stickat och tycker det börjar bli riktigt bra minsann. Jag har gjort det till en sport med målet att kunna sy i avvikande färg, som dekoration. Inte riktigt där än - men det närmar sig!

Eftersom jag brukade blanda ihop langettstygn och knapphålsstygn så jag la in en bild i plattan som jag tittade på varje gång ganska länge. Den är enkel och tydlig.

Jag har haft stickmaskin ganska länge men inte stickat jättemycket på den. Jag köpte en Knittax, eftersom jag då inte hade råd med den jag egentligen ville ha. Men nu har jag beställt en sån: Silver Reed SK 280. 

Leverans imorgon mellan 9 och 11!

Ufo #3: Fanatröja till baby

Babytröjan är stickad på maskin i Bianca-garn från en nerlagd garnbutik. Jag hade kvar att sticka en ärm och att montera. Fixat!

Fast det var inte särskilt kul... Dels för att barnet den var tänkt till har blivit rätt mycket för stor för tröjan. Eller kanske jag skulle säga att tröjan har blivit för liten. Och dels för att det vita garnet nog är hårt blekt för det är ganska hårt och inte särskilt trevligt att arbeta med. Jag får tvätta med sköljmedel och se om det hjälper.

Det var svårt att virka ihop så det blev snyggt och till slut gav jag tusan i hur det blev. Tänkte att folk som inte stickar själva inte brukar granska sånt, så det kan nog passera obemärkt. Jag ville bara bli klar...

Dessvärre har jag en likadan tröja till som nu ligger för blockning och som ska monteras imorgon...