Aldrig mer 3 färger i samma varv

Efter sportlovsveckan med mycket stickning och många blogginlägg har jag nu haft en vecka med massor av jobb och kvällsaktiviteter. Men jag har hunnit sticka en del på en norskmönstrad kofta, har nämligen åkt en del tåg!

Jag stickar helt efter mönstret och då ingår några varv med 3 färger samtidigt. Det tänker jag definitivt undvika i framtiden! Går inte alls att få något flyt i stickningen, tar alltså vansinnigt lång tid. Och det är inte roligt.

Fast jag blir rätt nöjd med resultatet. Är klar med kroppen och håller på med ärmarna. Har stickat runt med steekar enligt norsk/shetlands-modell och ska klippa upp dem snart. Det är tredje gången jag gör det och det känns inte så skrämmande längre! En metod att rekommendera faktiskt!

Vikten av stickfasthet...

I fredags kväll satt jag nog uppe och stickade lite för sent, lite för trött. När jag bytte mönster på Abigail-muddarna blev stickfastheten alldeles för lös, vilket syns tydligt när man jämför med lördagens fastare stickning. 

Jag tänker inte riva upp, det får gå på lära sig-kontot. Dessvärre lär jag få göra den andra ungefär likadan, annars kommer de att sitta olika hårt och det tror jag blir obekvämt.

Har börjat på ett par till med egen kombination av selbu-mönster i andra färger, och de blir nog riktigt bra känns det som!

Veterinärbesök

 I veckan har vi haft besök av distiriktsveterinären. Inte för att något djur varit sjukt, utan för att ta prover för kontroll av Maedi Visna, fårens variant av galna ko-sjukan.



Vi har ingen anledning att tro att det skulle finnas smitta här, tvärtom, det togs stickprover för ett par år sedan i samband med blåtungevaccinering och då var det inget djur som bar smittan. Men om man tar på alla djur får man en smittfri status som är bra om man t.ex.ska sälja något djur.

Våra baggar kommer båda från Maedi Visna-certifierade besättningar, men de är svåra att sälja vidare när de gjort vad de ska här eftersom vi själva inte har den statusen ännu.

 Först togs prover på alla tackorna, fast bara de som är över 1 år. Ungtackorna får vänta till nästa år.







Sedan var det den gamle baggens tur. Han är ganska stor vid det här laget. Honom har vi bara klippt på halsen, han behöver nämligen inte bli av med sitt värmande täcke och börja äta upp sig ännu mer!

Mönsterstickat

Eftersom jag nu har avslutat några större projekt så tänkte jag att det var dags att påbörja något nytt! Men jag har fler ufo:n liggande så det blev ett litet arbete: muddarna Abigail från Vintage Modern Knits. Tycker de är så vackra, dessutom är jag rätt inne på mönsterstickning just nu.

De var inte jättekul att sticka, mönstret är så konstruerat att det är långa flotteringar på både bottenfärg och mönsterfärg och det blir inte så bra flyt i det tycker jag.

Men garnerna var desto roligare! Har köpt dem i Kina, men det var mer rå ullkänsla än i många andra (mer behandlade) garner som jag köpt där.  Så nu tänker jag att detta var ett bra projekt för att testa garnerna och stickfastheten inför ett större projekt. Jag har nämligen 1 kg av varje färg.

Har därför börjat planera för en tröja eller kofta i Selbu-mönstring. Tänkte sätta ihop några av de mönster jag tycker mest om.

Har också stickat 2 par muddar efter Queen Mudds trevliga mönster som finns att köpa på Helylle. Ett par till min syster och ett par till mig själv. Garnet är Rowans 4-ply Soft och det är otrolígt trevligt i resårstickning. Virkad kant i Pillpi.

Jag har också börjat ta med mig min norskstickade gul-grå kofta på tåg och sånt, så det händer något med den. Mönster från Norwegian Patterns for Knitting, som är en trevlig bok med helt usla beskrivningar. Garn från Kina.

Oumbärliga böcker!

Har köpt två böcker som är helt fantastiska och absolut oumbärliga om man vill göra egna plagg, särskilt i fair isle - eller som vi säger: mönsterstickning med två färger (eller fler).

Förr stickade jag nästan enbart "efter eget huvud", men de sista åren har jag gjort mycket efter beskrivningar - och det är lika roligt det! Men nu känner jag att det skulle vara kul att göra egna mönster igen, och det är ju en bra anledning att köpa några nya böcker. Jag har bokmani så det behövs inte så mycket ursäkt för att handla...



Alice Starmore's Book of Fair Isle Knitting
Innehåller kapitel om historia, teknik och framför allt mönster i massor. Dessutom några beskrivningar. Oerhört inspirerande och instruktiv.

Har nu bestämt mig för att använda mönsteridéer i boken till en kofta i mitt "födelsedagsgarn", Rowan Tweed.





Knitting in the Old Way: Designs and Techniques from Ethnic Sweaters
Det här är en teknikbok. Tar upp olika tröjtyper med utgångspunkt från traditionella tröjmodeller i olika delar av världen. Från Sverige finns Ullared jersey med, visste jag inte att det fanns!

Riktigt värdefullt är också de stick- och monteringstekniska beskrivningarna. Precis vad jag behöver!



Hur jag har klarat mig utan de här i alla år begriper jag då rakt inte!

Varm + snygg = nöjd

Nu har jag minsann lagt lite jobb på att avsluta den här koftan på ett snyggt sätt, måste säga att det var värt det. Den här ska jag genast börja använda!

Fast jag har burit mig lite avigt åt från början med t.ex. steekarna (haft för få maskor) och ärmarna. I ärmarna hade jag inget fålltillägg för att dölja steekens sömsmån, så jag har stickat till en fåll.

Och mönsterplaneringen var det lite si och så med. Det störde mig grymt att de svarta linjerna inte fortsatte över axeln, så efter att jag sytt ihop axlarna med maskstygn så sydde jag i det svarta. Eftersom jag duktigt och dumt fäst alla trådarna fick jag ta nytt garn och fick mer att fästa. Men det var det värt. Före och efter på bilderna:

Originalet finns i Sticka efter gamla nordiska mönster, men där som lite kortare tröja. Jag gillar verkligen mönstret.

Fin - men för liten

I beskrivningen till Lady Lovelace står det att den är oerhört stretchig så man ska välja en lite mindre storlek. Det funkar inte!

Både min och kollegan Karins har blivit för små! Tror inte jag någonsin stickat något som blivit för litet förut, snarare tvärtom, och Karin brukar sticka ganska löst så hennes brukar också snarare bli för stort.

Jag har garn kvar så jag tänker göra en ny, och sälja denna, för modellen är faktiskt jättefin. Snygg form med lite insvängd midja, och spetsmönstret nedtill och på ärmarna gillar jag.

I verkligheten är den här koftan ordentligt svart, men det syns inte så bra på foto då så jag ljusade upp den lite.

Min första norsktröja!

Så har jag äntligen gjort klar mitt livs första norsktröja, med rundstickning och uppklippning för både ärmar och halsringningen fram. Eftersom det är första gången har det blivit lite halvdant, men det får man väl räkna med. (Det mesta av detta syns inte på bilderna.) 

Däremot är jag väldigt nöjd med färgerna. I boken (Norwegian Patterns for Knitting) är den stickad i grönt, men jag tycker det här blev bra färgställning. Den gula accentfärgen stämmer bra i färgskalan, tycker i alla fall jag.

Till nästa tröja ska jag göra kilar i ärmhålet för bättre passform, och sticka ärmarna direkt på plagget så man slipper sy i dem. 

Men Mannen blev så glad att han tog sats och hoppade!

Sen började han hålla tal för får och höns...

I förra tröjan stickade jag in hans initialer i nederkanten, på denna tröjan hamnade det i nacken. Får väl göra en tradition av det, tycker det är en ganska trevlig detalj.

Uppläggning med I-cord

På gårdagens stickkafé i Kristianstad visade Eva mig hur man lägger upp med I-cord. Mycket snyggt, lämpligt för t.ex. vantar. 

Man kan dock se på min provbit att det vill till att hålla lite stramt i det som blir första varvets maskor,de blev lite för lösa på min provstickning.

Jag hör till de som i princip alltid kör med samma uppläggning, men jag tror minsann att jag ska lägga lite mer energi på att lära mig fler uppläggningar, avslutningar och monteringstekniker. Hur snyggt man än stickar kan man förta det med halvtaskig montering, medan lite extra krut på "finishen" förhöjer hela plagget.

Ett bra sätt kan vara att prova en ny teknik på varje stickkafé. Förutsättningarna för att det ska bli av ökar nog då.

En som har stuns i monteringstekniken är Asplund knits. Han grejar det där med att klippa upp steekar som jag just nu brottas med i den norska tröjan till Mannen, så jag frågade honom hur han lärt sig och han tipsade om böcker av Alice Starmore.

Nu har jag beställt en av Starmores böcker på nätet och lånat en på bibliotek. Räknar kallt med att tröjan blir klar i helgen! Sen har jag en kofta till mig som är färdigstickad och också behöver montering med klippt steek, och en norskkofta som inte är färdigstickad än. Mycket att öva på...

Gåbortsmuddar

Förra helgen var vi på middag med spel, och vad kan väl passa bättre som gåbortspresent än de här underbara Mrs. Beetons muddar? De blev uppskattade!

Fast jag har lite synpunkter på mönstret: tycker det blev för lite skillnad på yttre och inre volangen, dessutom lite för liten yttervolang. Jag ändrade lite. Och så gjorde jag fel med pärlorna i andra omgången. Ska nog göra fler Mrs. Beetons i andra färgställningar, kan tänka mig egna och att ha som lager för gåbortspresent till en annan gång.

Lamningskurs

Härom veckan var jag och Mannen på kurs inför lamningssäsongen. Kursen leddes av en mycket duktig veterinär, med erfarenhet från Norge där man tydligen är mycket flitigare med att anlita veterinär vid lammfödslar som inte går helt enligt det optimala.

Veterinären gick igenom olika lägen där man behöver gå in med hela armen i tackan för att räta upp ben som ligger fel och annat (värre). Vi fick sedan öva i en specialtillverkad låda, där ett äkta bäckenben från tacka var inmonterat.

Tackans bäcken är mycket trängre än man kan tro, så har man kraftiga armar kan det bli svårt. Jag har aldrig gjort något sånt här i verkligheten, men risken är att jag måste för Mannens armar är konstituerade enligt problembeskrivningen ovan. Ändå har han grejat det i många år!

Vi får hoppas att alla kommande födslar går som det ska! Fast varje år brukar det vara en eller ett par som behöver hjälp...

Vi finns på riktigt!

...sa bloggerskorna Anna och Camilla från Lund som var på besök på Helylles stickkafé i torsdags! 

Även Chanel-flickornas koftor börjar finnas på riktigt, fast Catarinas finns mer än min - hon har redan stickat upp till ärmhålen medan jag pysslat med annat och inte hunnit så långt. Glada är vi i alla fall!

Chanel-flickor!

 För två veckor sedan köpte vi garn, på kvällens stickkafé gjorde vi provlappar och räknade ut antal maskor.

Vi har båda hunnit börja, så där 2 varv kom vi. Catarina (till höger) gör nederkanten i dubbel mosstickning, och jag (till vänster) gör den i enkel mosstickning. Båda har vi tänkt 6 varv, och sen slätstickning. Lite olika kommer vi att göra, jag vill t.ex. ha min lite insvängd medan Catarina vill ha sin helt rak.

Mönster gör vi efter hand. Lite nervös är jag för det är jag som räknat på uppläggningen... Måtte i alla fall Catarinas bli lagom!

Fotograf: Karin i Bussiga Klubben, fast lite träning hade kanske inte skadat för vi turades om att ha lite konstiga miner. Träning lär vi få, för vi har tänkt oss detta projekt som följetong - när vi nu har börjat!

Färdigstickat!

Ja, inte för gott, men i alla fall Lady Lovelace! Den var verkligen snabbstickad!

I fredags kväll lade jag upp, i lördags var livet klart, i söndags ärmarna och idag den lilla capen.

När jag tog bilden insåg jag att så här kan jag ju inte blocka! Livet är ju format i midjan! Så jag gjorde om det och lade framstyckena ovanpå bakstycket.

Imorgon är det dags för montering, och då ska capen få plats på blockningsmadrassen istället.

Sen får jag nog ta itu med två andra monteringar annars är väl risken att Mannens tröja inte blir klar förrän till nästa säsong...

Snabbstickat är bra!

Nåt snabbstickat kan man ju sticka emellan med, tänkte jag och påbörjade glatt ett nytt projekt med garn från Kina.








Jag blev förtjust i koftan "Lady Lovelace" med tillhörande sjal/cape från nya numret av Knitty.







Och snabbt går det, med stickor 8! Undrar bara hur mycket kanten ska rulla sig. Det ser ju bra ut på bilden men det brukar ju inte alltid stämma med verkligheten...

Strump-problem

Jag har problem med innestrumpor: Det går hål på dem fortare än jag hinner göra dem!

Använder alltid strumpor inomhus - när man har vant sig är det svårt att vara utan - och jag tycker det är förfärligt dåliga sockgarner nuförtiden.

De här har jag stickat i dubbelt ryagarn och filtat i tvättmaskin. Låt oss hoppas att det ska hålla!

REA-vånda

Jag behöver verkligen inte mer garn. Ändå såg det ut så här på kvällens stickkafé:

Det är jag till vänster och Catarina till höger. Garnet är Debbie Bliss Donegal Luxury Tweed. Vi ska sticka varsin Chanel-kofta i varsin färg, men garnet som blir över ska vi byta så vi kan ha t.ex. kanter i avvikande färg.

Egentligen tyckte vi det var lite för dyrt, även om det var rea, men vi resonerade oss fram till att idén var himla bra och garnkostnaden egentligen inte så förfärligt dyr. Var och en för sig hade vi inte kommit till den slutsatsen, åtminstone inte så snabbt!

Helylleeva har stickat en Stjärnhop-sjal och håller på med monteringen. I fållen har hon stickat in "Vill ni se en stjärna se på mig" och sitt namn.























Otroligt vacker! En sådan är också på min önskelista.

Epstein-mönster

I Nicky Epsteins böcker om att sticka bårder och avslutningar finns hur mycket jättefint som helst. Jag har tidigare gjort en kant på ett linne som jag blev hemskt nöjd med. Nu tänkte jag använda en annan av hennes bårder till en tröja i samma modell som Mothed, dvs stickad uppifrån och ned med raglan.

Färgen på det här garnet känns inte riktigt hundra (det var på ett mörkt ställe i Kina som jag köpte det) så det får nog bli ett litet färgbad som avslutning vad det lider.

3 x UFO

Nu har jag faktiskt nått stadiet där jag tycker jag har så många ufo:n att jag drar mig för att börja på något nytt, kors i taket!

Men min Mothed är klar! Fast jag är inte helt nöjd, en del förbättringar skulle behövas.

• halsen var lite vid i mönstret
• lite insvängd midja hade varit snyggare
• hålen är enligt mönstret ända ner till sista varvet på ärmarna och då försvinner de i rullkanten, hade varit bättre med ett par släta varv
• jag gjorde den lite för stor

Halsen har jag fixat till. Efter tips från Fröken Slöjd virkade jag med kräftmaskor, och det blev jättebra.

Det var däremot trevligt enkelt att sticka den, i princip inget att sy ihop efteråt. Fast jag la till 3m under ärmhålet, det blir bättre passform då.

Nu är jag så klart sugen på att göra en till, lite annorlunda och med önskade förbättringar för passformen, men med samma princip uppifrån-och-ner-raglan. Råkar ju ha lite garn från Kina så det är bara att sätta igång!

Fick lite garn över på Mothed så jag gjorde ett par muddar också.

De andra två ufo:na som det talades om i rubriken? De har jag rivit upp och så var de borta! En mössa som blev alldeles för hårt stickad, och en kofta där nederkanten blev alldeles för slapp. Det är ju helt klart sådana saker som gör att det aldrig kommer att bli använt. Lika bra att riva upp.

Nu planerar jag minsann att sticka färdigt Mannens norsktröja och min nordiska kofta! Fast jag får väl lägga upp för en modifierad Mothed så jag kan ha den med på tåg och så...

Trevliga böcker

Stickböcker kan jag knappast få för många av! Har faktiskt lite svårt att låta bli att köpa...

Det här häftet köpte jag för ett tag sedan på Helylle i Kristianstad. Helt fantastiska mönster! Man behöver ju inte använda den bara för modellerna utan kan använda sig av mönsterskatten till andra projekt. Då blir det inspirerat av traditionen men översatt till egna plagg. Så har jag tänkt använda den.

Denna är ännu inte utkommen, men Knitting Daily har visat en del av innehållet. Bara måste ha den! Innehållet är just inspirerat av traditionella plagg men överförda till modern design. Dessutom är den billig, 114 kr på Adlibris. Kan man ju inte motstå!