Sugen igen!

Var på trevligt stickkafé igår och blev sugen på Karins flätstickade strumpor med ganska lågt skaft, mycket passande till innesockar som jag alltid använder på vinterhalvåret.

Garnval, färg och form gör att de känns lite urtida, som om de suttit på Bockstensmannen!

Under två timmars samvaro lyckades jag bara sticka en enda ruta på domino-sjalen! Snackade en del så klart men jag fick också riva upp hela tiden för jag glömde minska eller minskade på fel varv, som förgjort! Och så svor jag rätt kraftigt över garnet som fnurrar sig hela tiden - jag blir galen!

Nu får jag nog lägga på ett kol om den ska bli klar i tid för målgång i VM! Har gjort ungefär halva, nu ska det bli en vinkel och sen ska spetsarna formas med virkning och tofs tänkte jag, fattas 1 1/2 ruta på den spets som är klar.

Tack!

... för tipsen om knapparna i förra inlägget! Har bestämt mig för att följa Lenas råd och sätta översta knappen snett och med ögla uppe i hörnet. Ska försöka fixa det IDAG!!!

Har börjat på en sjal i dominoteknik i Noro sockgarn som jag inte kunde motstå att inhandla på förra stickkaféet. Den är min långdistansare i WM i friidrotts-stickning.

Färgerna är kanonfina, men garnet är entrådigt och fnurrar sig - fast inte lika mycket som det tjockare Noro Silk Garden. I alla fall tillräckligt för att jag inte vill sticka mer av det. Dyrt är det också.

Tänkte inte göra en 3-kantssjal utan en vinklad historia, får väl se om det fungerar.

Tar därmed en förhoppningsvis kort paus från koftan Rismarker, den saknar annars bara en ärm nu! Det är inte tänkt att den ska bli ufo för jag vill använda den i höst...

Hjälp!

Nu är jag verkligen på sluttampen med min Norah Gaughan-kofta. Och då uppenbarar sig ett litet knapp-problem. Jag har nämligen inte gjort knapphål på kragen som det står i beskrivningen!

Kragen ligger bättre när sidan möter nederkanten och inte upprättstående krage som i originalet. Men det funkar ju fortfarande med knapp på, och jag kan ju repa upp och göra om det sista på kragen, fast då ryker hopsömnaden också...

Alternativet är att sätta knappen snett, det är betydligt mindre jobb och lite otraditionellt men det är ju å andra sidan hela koftan.

Jag lutar åt att sätta knappen snett, men är tacksam för synpunkter!

Favo-koftan är slut!

Det smärtar och jag vill inte det ska vara så - men jag tvingas inse att min absoluta favoritkofta är färdiganvänd. Den har hängt med ett tag, tror jag stickade den för 8 - 10 år sen, så det är väl inte så konstigt.

Livet är virkat men ärmarna stickade och det har varit så bra kombination, det virkade är tjockare och värmer bra medan de stickade ärmarna har varit mjukare än om jag virkat dem också.



Garnet är från en tidigare kollegas egna får, vilket ju också gör det lite speciellt för en.

Jag har inget mer kvar av hennes garn, annars hade jag gjort nya ärmar för det är mest de som är slitna. Det virkade livet lär hålla länge! Man kan ju möjligen göra om den till väst, men jag tror knappt jag kommer att använda det.


Det går framåt med koftan i kinesiskt garn, även om jag inte stickat så mycket den senaste veckan eftersom jag pluggar för en tenta (har en liten kurs som släntrar efter). Den kan nog också bli en favorit, fast i andra sammanhang tror jag.



Det blir nog till att virka/sticka en ny som den tidigare!

Ett litet tillägg efter kommentarer:
Mönstret till den grå koftan är mitt eget, om jag nu ändå ska göra en ny tänkte jag faktiskt skriva ner det samtidigt. Vem vet, det kan ju bli en tredje om ytterligare några år!

Färgstarka Karin

Karin har införskaffat ett garnskåp på Blocket och städat garner och pågående stickarbeten, ja - ufon, ni vet! Som ett resultat har denna kofta blivit klar!

Den är faktiskt stickad av en och samma härva, kan man inte tro! Garnet är färgat av Eva på Helylle i Kristianstad.







Rund spetsstickning har Karin gjort flera gånger, själv har jag aldrig provat men är väldigt sugen (färgerna stämmer inte på den här bilden pga solen).







Karin gillar modellen och har börjat på en ny av samma sorts garn i annan färgställning. Brunt och blått tror jag blir kanonsnyggt!

Karin gillar som bekant den röda/lila färgskalan och håller också på med en Barista-sjal i nyanser från rosa till vinrött. Jag blir helt förälskad!

Dramatik i fårhagen

I vår lilla by finns ett fungerande nätverk, det mailas varningar när någon haft inbrottsförsök eller bilar uppför sig mystiskt.

Häromdagen varnade en granne för möjlig förekomst av lodjur eftersom hon blivit av med 3 (!) katter. Vi diskuterade då om vi skulle stänga in de 3 små nya lammen om natten, men kom fram till att det var osannolikt att lodjur skulle våga sig så långt in i byn.

Det beslutet ångrade vi morgonen efter när bara två lamm fanns hos tackan. Vi var djupt bedrövade och skulden tyngde hårt - i ungefär 1 timme.

Plötsligt hördes ett pipigt bräkande från andra sidan fårstängslet, så pipigt att det bara kan komma från ett litet lamm. Och där var den tredje krabaten! Han hade tagit sig igenom och tillbringat natten med de lite äldre lammen - tack och lov!



Det är nu ett sant nöje att se tre lamm hoppa och skutta runt sin mamma!

Tackan och lammen går ännu så länge tillsammans med baggen i en egen hage. Något lodjur har vi inte sett till - men vi stänger in den lilla kärnfamiljen om natten.

På vår gård har det annars funnits många fler djur än nu för tiden. Mannen hade länge grisuppfödning, men nu finns bara en och annan gris i prydnadsformat. Han köper gärna såna när han ramlar på dem. En införskaffades i Kina i höstas - en i mitt tycke synnerligen ful gris.

Med grisen följde ett intyg som påstår att den är antik, liksom ett sigill på grisens ena sida. Vi har klart delade uppfattningar om värdet av detta...

Det är ju också förbjudet att föra ut antikviteter från Kina, varför man möjligen kunde varit lite orolig inför hemresan om det inte varit för Sonens uttalande: När tullarna ser kvittot på vad ni betalat så förstår dom hur det ligger till.

Grisen ska faktiskt få en hedersplats i hemmet vad det lider.

Långväga besök

På gårdagens stickkafé i Kristianstad hade vi flera trevliga gäster. Den mest långväga kom ända från New Zealand! Bev är i Sverige och besöker sin son och stannar ett tag så vi får kanske träffa henne igen. Här sitter hon och stickar bredvid Queen Mudd.



Bev hade med sig en stickbok hon skrivit, och en barnkofta av egen ull.


Ull har Bev god tillgång till, lite fler får än på den här gården!

Fårbilden är från Bevs hemsida. Besök henne på http://morecraftgifts.com/

Bara framkanten kvar!

Puh! Vilket jobb det var med den här koftan!

Nu ska jag bara virka en enkel/smal framkant och sätta dit 3 knappar.

Den sitter lite konstigt i ryggen i anslutningen till ärmen, men det beror nog inte på mig utan på konstruktionen med pentagonerna. Tror det blir bra! Bild med koftan på mig kommer när kanten är avklarad, ska kolla på knappar på Helylle stickkafé imorgon.

Dyr blev den, stickad i Drops Merino Extra Fine, det gick åt 17 nystan à ca 40 kr = 680 kr! Det vill till att den blir användbar!

Inspiration av andra

En av de trevliga sakerna med stickkafé är så klart att man får inspiration av vad andra gör. En av de yngre deltagarna på torsdagen träff i Kristianstad håller på att göra en datorväska av virkade rundlar. Med ganska grovt bomullsgarn och lagom liten virknål blir strukturen häftig. Och färgerna! Skulle vilja plocka fram alla restgarner i bomull och sätta igång! Men med tanke på alla ufon får jag nog bärga mig lite... Fast det hade passat bra i vårt sovrum som jag håller på att inreda med lite "kryddiga" färger med lite orientaliskt stuk.


Själv stickade jag vidare på koftan Rismarker. Den växer, jag har delat på fram och bak och ena framstycket är helt klart. Lite pilligt med mönstret eftersom bokens beskrivning var ganska kass.

Imorgon ska jag avsluta Gaughan-koftan...

3 små nya!

3 små lamm har sett dagens ljus hos oss, vid en tidpunkt som inte är den vanliga.



Igår kväll såg de ut så här, mindre än en timme gamla.



Idag ser de redan lite större ut, fast bredvid slangen är minstingen inte nån bjässe precis!




Tackan tar verkligen god hand om dem!

Anledningen till den konstiga tiden att födas beror på förra årets bagglamm. De rymde ju upprepade gånger och betäckte tackorna. Den här fick dock problem med födseln och var den enda som sedan blev betäckt av baggen vi köpte in. Stackarn höll på att bli helt snuvad på sitt jobb!

Han är finullsbagge så ullen lär bli bra, bara jag kan hitta någon som kan spinna den. Det är inte helt enkelt att hitta ett spinneri i Sverige, varken Madam Lutuss eller Solkusten har möjlighet att ta emot min ull, så nu tänkte jag leta i Danmark eller Baltikum. Är det någon som har tips på spinneri så är jag tacksam!

Snabbstickat

Stack emellan med en snabbstickad sjal från en av stickböckerna jag köpte i Shanghai.


Stickade i Noro Silkgarden, det lite tjockare. Två nystan räckte nästan till hela modellen, fattas en modul men jag nöjer mig med det. Vill nämligen inte köpa ett nystan till av detta dyra garn eftersom jag tyckte det var ganska jobbigt att sticka med - det snor sig hela tiden. Dessutom var det knutar i båda nystanen! Tycker jag är ganska dåligt att så dyrt garn inte är utan knutar. Det betyder ju också att färgskiftningen avbryts.


Modellen har en virkad kant, kan inte bestämma mig för om jag ska göra den eller nåt annat! Tycker den är lite väl mycket, men det behövs någon avslutning...


Min Norah Gaughan-kofta har legat så här i en hel vecka nu. Det är inte så roligt att sy ihop...

Ska ta mig i kragen (!) och få det färdigt ikväll, eller kanske imorgon...

Och tack alla för kommentarer om min Kina-resa! Det är så roligt att få veta att ni uppskattar inläggen!

Flodfärd

Mellan Guilin och Yangshuo kan man ta sig genom att åka på floden Li. Floden omges av sockertoppsberg och sceneriet är fantastiskt! Turen tar fyra timmar och det känns inte långt i den omgivningen.

Det finns många sorters bambu, en av de vackraste är Fenixstjärtsbambu som är väldigt plymig.

Båten avgår tidigt på morgonen och lunch serveras under färden. Råvarorna tas ombord från försäljare på floden. De navigerar sina bambuflottar med otrolig skicklighet och lägger till långsides på flodbåten.

En del vill sälja till turisterna...

Maten tillagas ombord, i aktern på båten.

Kan varmt rekommendera den här resan!

Oförbätterlig...

...eller Ränderna går aldrig ur...

Det stoppade så klart inte med en liten provlapp utan jag började på koftan.



Beskrivningen i boken STÄMMER INTE !!! Inte en chans i världen att koftan sitter som på modellen, de måste ha använt klädnypor i ryggen! Det ser man om man jämför var de lodräta linjerna med lyfta maskor går. Och det är väl därför modellen håller armarna strategiskt. DÅLIGT, Marianne Isager !!!

Det stämmer inte med mönstret heller... Jag har fler maskor med mitt garn - och ändå räcker inte antalet rapporter på höjden trots att bredden stämmer. Knepigt.

Ovanpå det har jag faktiskt repat upp alltihop och börjat om. Modellen är nämligen som smalast nertill och sen ökar vidden i sidorna upp till ärmhålet. Och det funkar inte! Fast det borde jag ha begripit från början... Så jag börjar om och gör den insvängd i midjan istället. Fast jag tror att det blir bra till slut!

Garnet jag köpte i Shanghai är däremot suveränt! Skönt att sticka med, mjukt men ändå stuns i det! Det påminner faktiskt om Rowans 4-ply Soft, fast lite lösare tvinning (tror jag väl det kan vara). Jag delade på garnet och fann att det är 4-trådigt, och 15 cm långa fibrer. Och priset skiljer, jag har gett 10 istället för 70 spänn...

Matt-tvätt

30 grader varmt! Så var det i Yangshuo - på natten...

Jag gillar att väva trasmattor och det går bra att tvätta med högtryckstvätt. De två till höger på bilden är minst 15 år gamla, välanvända och lite urblekta (blöta på bilden så färgerna är nästan de ursprungliga), men jag gillar dem fortfarande. Brukar ha dem i hallen så de blir ordentligt smutsiga!



Det blir ett inlägg till om min Kina-resa, närmare bestämt om en fantastisk flodfärd.

Kinas mesta turistmål

Medelklassen i Kina turistar numera en hel del i sitt eget land. Ett av de absolut mest besökta resmålen är Guilin och Yangshuo med omgivande sockertoppsberg. Det är otroligt vacker natur och även städerna håller på att bli riktigt fina med mycket parkområden, särskilt kring floden.


Yangshuo var till ganska nyligen inte mer än en by. De första turister som upptäckte platsen var backpackers, som länge höll det för sig själva. Men så tipsade Lonely Planet om stället och turismen kom igång. När jag var där med Äldsta Sonen var det lite mindre turister än vanligt pga. finanskrisen, de flesta var också inhemska.


Yangshuo är otroligt fint - men helt klart en turistort. Gatuförsäljarna är många, de som inte har butik längs med gatan bär det med sig och vandrar runt. Rätt bra att kunna säga bu yao... De ger sig nämligen inte i första taget bara för en avvisande attityd!


Några grönsakshandlare råkade mötas och dividerade uppenbarligen om revir...




Den här mannen försörjde sig som modell. Skarvar användes förr till fiske, nu är det mest uppvisning för turister - mot betalning.



Cykelkärror är fortfarande mycket vanligt, det går att lasta mycket på dem.



Renhållarna vevade igång sin bil... Hade ingen aning om att det förekom... Missade tyvärr bilden när de klev upp på sophögen och hoppade för att pressa ihop det!

Vi satt på ett fik när en man helt plötsligt började hacka sönder stenplattorna så flisorna yrde. Blev lite oroliga när han fick fram elkablar, men servitrisen försäkrade att strömmen var avslagen. Det visade sig att han skulle installera en gatlampa.

Lampan kom på plats och stensättningen lappades ihop med cement. Sånt tar ju lite tid att torka och det kunde detta barn inte motstå...

Så var det då restauranghistorien:

Sista lunchen i Yangshuo beställde vi vatten till maten. Sonen kommer på att han vill ha is till, så han går in och ber om det. Servitrisen ser mycket konfunderad ut och säger "Men... det blir svårt att få ner det i burken..." Sonen föreslår att hon ska lägga det i ett glas...

På mittensrike.se kan man läsa mer om både Yangshuo och övriga Kina!