Lammskinn till salu!

Vi har fått tillbaka skinnen från ett par av lammen som slaktades i höstas.

Lite svårt med bilder, de är faktiskt jämnare i färgen än det ser ut. Och färgen är brun. Det ena har en ljusare färgad ås.



Det är ganska stora skinn, 99 respektive 108 cm långa och ca 80 cm breda.

Båda är jämnt bruna i färgen, mycket täta och synnerligen mjuka även på baksidan. Klippta till 18 mm och tvättbara. Pris 1100 kr + frakt.

Om du är intresserad av att köpa lammskinn så maila mig på annika.odelstav[at]gmail.com.

Maskinstickat!

I helgen plockade jag fram stickmaskinen. Jag har nämligen en del väldigt tunna ullgarner som jag köpte i Shanghai. Dessutom fick jag tips om en mönsterbroschyr med kreationer som verkligen passade mig, och mina kina-garner. Slätstickning, stora stycken och tunt garn - det lämpar sig att sticka på maskin tycker jag! Använde dubbelt garn och ändå är det 25 m och 30 v/10 cm - och det är det grövre av garnerna, de andra är ännu tunnare.

Min maskin är väldigt enkel och jag kan inte göra aviga maskor. Så kanten nedtill med två aviga varv har jag plockat för hand, det tog lika lång tid som resten...

När nu maskinen var framme passade jag på att sticka en sjal av två nystan Drops lingarn. Slätstickning och släppta maskor, tog längre tid att virka kanten...



Broshyren med inspirationen innehöll ganska många plagg och jag tänker göra en tröja och en kofta också - på maskinen. De garnerna har nämligen en masktäthet på 45 m/10 cm i dubbelt garn.



Däremot stickar jag axelvärmaren med långa ärmar för hand . Det är resår och mönsterstickning och funkar alltså inte på maskin. Med dubbelt garn är det görligt för hand, fast det lär ta tid. Tur att jag gjorde provlapp för det var lite fel i beskrivningen till strukturmönstret. Ärmarna ska nå ner över handleden, därav den något märkliga formen (som ser bra ut på).

Sisyfos-arbete...

Äntligen inne på sluttampen på Gaughan-koftan! Håller på med kragen, stickar separat och ska sy på den. Man skulle kunna sticka fast den efterhand, men ringningen fram är lite stor och behöver hållas in och jag har aldrig stickat på direkt förut så jag tar det säkra före… Garnet räcker i alla fall, jag var ju lite rädd att det skulle fattas.




En jättefin detalj är kanten mot halsen: Den rullar sig inåt och blir jättesnygg avslutning! Man lyfter de 3 första maskorna så det blir som I-cord. Det betyder också att innersvängen blir lite kortare, vilket bidrar till passformen.



Ibland undrar jag lite över min bedömningsförmåga… Tänkte att den lilla shrugen från French girl knits skulle vara snabbstickad – med entrådigt garn och massor av maskor! Nu har jag i alla fall kommit till mitten av ryggen och det är dags att sticka ihop maskorna 3 och 3. Det minskar ju varvet rätt drastiskt, men samtidigt ska det läggas upp för ärmarna så kontentan blir nog ännu längre varv… Stickar på den här när jag gör annat eftersom man inte behöver tänka när det bara är slätstickning. Den får bli klar när det blir så.

Bindsjalen var däremot riktigt snabbstickad! Nu har jag bara översta spetsbården kvar. Den stickas separat och sys på enligt beskrivningen, men den har jag tänkt testa att sticka fast efterhand så jag lär mig det. Har gjort en miss: olika antal spetsar längst ner… Istället för att riva upp har jag gjort en extra del som jag ska sy fast, det lär inte synas om jag bara låter bli att tala om det…

Karin-sjal

Att Karin stickar sjalar är lika säkert som att solen går upp!

Vi som jobbar tillsammans med Karin vet att hon tycker om färg, och detta är inte den första färgsprakande sjalen hon stickar.
Färgskalan är ofta lila-röd-blå.

Till den här sjalen har Karin satt samman garner med olika nyanser i den röda färgskalan, med olika kvalitet och struktur. Resultatet är en sjal det formligen sprudlar energi om!


Det händer att Karin stickar efter mönster, men ofta är det fritt efter vad som passar till garnet. Till sin senaste sjal har hon hämtat inspiration från en favoritbok: Maskeball i strikking og hekling.

Anti-konstrunda...

I Skåne innebär påsken konstrunda. I år åkte vi inte så långt hemifrån, rörde oss bara i Hässleholms och Kristianstad kommuner. Vi hade ingen riktig plan för vad vi ville se, tog det som det kom, och det var märklig konst vi råkade på. Inte visste jag att healingkonst var så poppis! Tavlor med lite cirklar i meditationsstil och indiskt veda-inspirerat. Priset tog den konstnär som fotograferat sina tavlor och sålde billigare objekt för de som inte har råd med handmålat - och de var försedda med texten "Observera att storleken på bilden inte påverkar mängden energi!" Lite för flummigt för mig! Den enda bra konst vi såg var hos kompisen vi fikade hos: Han har två tavlor av Svenolov Ehrén.


Desto bättre hantverk såg vi på Sjöhästens ullverkstad utanför Sösdala! Där kan vi snacka kvalitet! Får av gammal allmogeras som heter Åsen och Leicesterfår. Britt-Marie spinner och säljer egen ull, både handspunnen och ivägskickad. Med butiken på egna gården kan man också titta på hennes får.






Förutom garn säljer Sjöhästens ullverkstad Ashford spinnrockar och andra tillbehör, färger t.ex.




En del konst fanns också på Sjöhästen: tavlor med fårmotiv som inte bara var fina utan också fiffigt ordvitsiga. Tänker fortfarande på den som heter Fårsta hjälpen och har ett får som fastnat i fårnätet och ett annat som kommer med... ja, just det: fårsta hjälpen.

Bucket bag

Min dominoväska är klar, sånär som på handtagen. Ska köpa läder- eller nylonband på torsdag när jag är i Kristianstad på stickkafé. Övervägde att sticka I-cord men vill ha nåt stadigare, som inte töjer sig.















I boken, Knit to be square, heter väskan Bucket bag, antar att det är eftersom man torkar den över en hink. Jag tvättade en gång på normalprogram i 40 grader tillsammans med en handduk, men ingen såpa eller tvättmedel, och det krympte alldeles lagom. Jag tror det är gamla SN2-garner, förutom det grå som jag vet är Evilla.

Har börjat på en till i röda-lila-orange färger. Också det är restgarner, den här gången i favoritfärger.

Fast nu tänkte jag faktiskt sticka färdigt min Gaughan-kofta. Det är ju påsklov!

En svensk stick-guru!

På Kulturcentrum i Ronneby pågår en utställning av Britt-Marie Christoffersson. Den består av 239 provlappar i olika tekniker och 25 färdiga tröjor. Allt är mycket snyggt gjort, hantverket likväl som monteringen, och dessutom har det fått rejält med plats i en ljus och rymlig lokal. Provlapparna är också ganska stora, 40x40 cm, vilket gör dem synnerligen åskådliga. Mycket trevlig utställning! Vi åkte tillsammans från stickkaféerna i Kristianstad och Hässleholm, fick en guidad visning av Kirsti Emaus och satt sedan vid ett jättebord och stickade.

Britt-Maries hantverk är imponerande: en otrolig mängd provlappar i tunna garner och med tidskrävande detaljer gör att man bara kan drömma om att åstadkomma allt själv. Men ett och annat projekt kan man absolut hämta inspiration till! Själv blev jag väldigt förtjust i den röda knapphålskoftan.

Britt-Marie Christoffersson var med och startade 10-gruppen och övergick senare till stickat. Hon började med att inventera gamla traditionella mönster och vårt stickade kulturarv. Hennes första utställning hette Gamla mönster, nya tröjor, all världens stickteknik och bestod av dessa mönster i provlappar och i uppstickade tröjor. Av det arbetet blev boken Svenska tröjor – nya modeller efter gamla mönster, som kom ut 1988 men inte längre finns i handeln.

Fler bilder på Queen Mudds blogg.

Den utställning som nu visas i Ronneby är en fortsättning på den förra och heter Stickning – ett hantverk att utveckla. Till den har Britt-Marie fortsatt att utveckla sticktekniker med inspiration bl.a. från vävningens område. Även detta arbete kommer ut i bokform, till hösten om jag minns rätt.

Britt-Marie är känd för att vara mycket generös med att dela med sig av sitt livsverk. Hon ger kurser där man också kan köpa hennes mönster i kompendium. I slutet av maj finns möjligheten att delta i Ronneby, information finns på Ronnebys hemsida.

PS: Blev du som jag lurad av provlappen med det blårutiga tyget som bakgrund? Det är också stickat!

Bindsjal - äntligen!

Jag har länge velat sticka en gammaldags traditionell bindsjal, som har så långa snibbar att man kan binda den bak på ryggen. Sjal har nämligen visat sig vara ett perfekt plagg på landet, enkelt att ta på när man ska ut och fodra fåren - men den behöver bindas för att inte vara ivägen, så man kan jobba obehindrat.

Nu har jag hittat en jättefin dansk bindsjal som har spetsbårder. Mönstret finns på ravelry (tyvärr har länkfunktionen på min sida slutat fungera, sök på Kællingesjal).

Man stickar bården längst ner först, sen ska det virkas ett par varv och sen plockar man upp maskor längs med kanten.



Trodde att spetsbården skulle ta tid att sticka, men det gick attan så snabbt!

Det känns extra kul att kunna använda ett garn från lagret! Köpt av en tidigare kollega med egna får, vilket betyder att det inte är infärgat utan naturbrunt! Känns som det passar perfekt!





Min dominoväska är färdigstickad och ska in i tvättmaskinen! Ska faktiskt göra en till, det var jättekul stickning.

Det växer...

... och börjar likna en väska! Himla roligt projekt, behövde nog en paus från min Gaughan-kofta.

Bara en ruta till...

... och så blir det snabbt ganska många! Man fastnar! Dominostickning är en rolig teknik som jag inte provat förut. Det är odds på att det blir en till väska, i gul-orange-röd färgställning.

På den här väskan har jag gjort bottnen och den första rutan som böjer upp det hela och påbörjar sidorna, om ni förstår... Har förändrat mönstret: plockat bort linjerna i bottnen och tagit bort en färg. Tyckte originalet var väl grilligt.

Dominoväska

Vi har en liten Knit-along på G på stickcaféet i Kristianstad: Dominoväska. Vi tänkte sticka på den när vi åker och tittar på Britt-Marie Christofferssons utställning i Ronneby den 5 april. Men man kan ju inte låta bli att välja färger så länge! Jag har inventerat restlagret och kommit upp med svart och grått i olika nyanser och till det två färgklickar. Har stickat en ruta också för att kolla storleken bara... Får väl se om jag kan hålla mig, har ju liiiite annat att sticka. Storleken blir i vilket fall lite större än mönstret, men den ska filtas också så det blir nog bra.



Tänker använda stickor i ben och horn som en äldre man slöjdat ihop. Köpte dem för flera år sen och har aldrig använt dem. De är nämligen egentligen ganska värdelösa: Ena är storlek 3,5 (åtminstone första halvan) och andra är i princip storlek 4... Men till en väska som ska filtas bör de väl funka. Tycker de är vackra och dessutom lite lagom korta för smårutor.

Stickcafé och grönbete

Stickcafé är fantastiskt! I torsdags höll Karin på med en sjal i Kaunis 1-trådiga flerfärgade, samma som Queen Mudd använt, som blir helt fantastisk! Mönstret är coin lace.







Och jag avslutade strumpa nr 2 i det billiga garnet med en tå som stickas ihop direkt, efter en beskrivning från Knitting Daily. Det blev jättebra, mycket bättre än när jag sydde ihop med maskstygn - det var uppenbarligen inte min grej.


Så mycket mer stickat har det inte blivit, desto mer arbete med fåren. Idag släppte vi ut lammen för första gången. Tänkte jag skulle fota deras krumsprång, men det ville sig inte riktigt. Lite andra bilder blev det dock. Här är det uppenbarligen något som man måste hålla koll på...

Tackorna håller bra koll på de små. Fast det blir lite tröttsamt att de alltid vill ha mjölk...

Lilla Yi finns tyvärr inte med oss längre, hon fick en diarré hon inte klarade av för ett litet tag sedan. Men Eskil den brokige mår bra och trivdes utomhus.

Och Panda med de långa öronen är det inte svårt att känna igen!

Somliga gör sig till kung över dynghögen! Vem det är har jag ingen aning om för en del är intill förvillelse lika.

Andra föredrar lite bättre hö som vi la ut eftersom det inte är mycket till bete ännu.



Och flockens minsting gör så gott han kan! Morsan har inte jättemycket mjölk och han vägrar tillskott i flaska så han lär väl inte växa ordentligt förrän han blir avvand.

Melodifestival-rosa...

Tyckte strumporna i det väldigt billiga garnet blev lite tråkiga utan nån färgklick, så jag stickade på en vikt kant i efterhand. Knalligt rosa à la melodifestivalen igår blev det. Fast jag hade köpt garnet före TV-programmet.

Har inte blivit så mycket mer stickat, lite på min Gaughan-kofta bara, för det har varit vårväder och plantering av penséer i krukor och lite så. Och så är det lite teaterkläder på gång igen. Har alldeles för svårt att säga nej...

En sak jag bara måste ge mig på i vår är en ny sjal som finns på Knitty: Aeolian shawl, med pärlor. Den är gjord av samma kvinna som gjorde den superfina Laminaria som hade så extremt välkomponerade övergångar mellan olika mönster så det var ett absolut nöje att sticka den - jag gjorde två och gav bort en.

Mera Gaughan-kofta

Nu har jag börjat sticka ribbstickningen under pentagonerna, den del som inte är med i originalet, men jag vill ju ha en kofta så jag förlänger boleron. Det blir nog faktiskt ganska bra! Lite pyssligt är det att få det jämnt, kanten från pentagonerna är ju ojämn så jag började med att sticka bara i mitten och har sen plockat upp åt framkanterna. Hade tänkt 2 x 2 ribb, men det funkade inte med mönstret (utan att minska eller öka), så nu behåller jag flätorna och gör släta partier på 8 m mellan. Vill inte att det ska vara lika mönstrat som pentagonerna, det skulle bli för mycket.



Börjar faktiskt tröttna på det här projektet, vill mest ha det klart nu så jag kan börja på nya projekt! Lite orolig för att garnet inte ska räcka...

Det går lite sakta för jag håller ju på med annat också, som att lära mig kinesiska. Anmälde mig för sent till en nätbaserad kurs i Lund så den kom jag inte med på. Nytt försök till hösten, ska anmäla mig i tid! Under tiden försöker jag på egen hand, som tur är kan jag fråga Äldsta sonen som är riktigt haj på kinesiska! Visst är det rätt fantastiskt att kunna skriva så här (och förstå det):

Har hittat hur man kan skriva kinesiska tecken på datorn också, det var bara en fråga om inställning i Windows Vista, tekniken är fantastisk!

再见！

Betyder hejdå! En del av min omgivning tycker möjligen att jag börjar bli rätt tjatig... :-)

Stora öron? Jag?

Det är märkliga lamm vi får i år. Eskil liknar en kalv och nu har det kommit en liten som är ett mellanting av kanin och panda... Maken till öron har jag aldrig sett på ett lamm!

Trots likheten med en panda tycker jag han är vansinningt söt!

Han ser ut att må rätt bra när han bäddar ner sig i halmen, bara ett dygn gammal.

Och idag kom det två lamm till, två riktigt små. Hälften så stora som Panda och hans bror...

Eskil har sluppit ut ur lamningsboxen och börjat äta hö, nåja - tuggar på det i alla fall