Höstens första ufo

Jag var lite rädd att Popspots skulle bli för liten, men den växte rejält när jag spände ut den. Tycker formen ser lite konstig ut, vill minnas att de som Quenn Mudd stickat är mer avlånga. Får väl kika på hennes och se om jag har gjort något tokigt.

Nästa ufo på listan är en tröja till svågern. Bara lite kvar på ärmarna, montering och halsen.

Ägg-gömma

Två av mina hönor envisas med att flyga ut ur hönsgården och lägga ägg i buskarna. Jag har vetat var de lagt dem så det har bara varit att plocka upp dem. 

Men den senaste veckan har de ändrat plats. Som jag har letat!

Men så i morse såg jag den ena hönan mycket målmedvetet gå mot syrenhäcken vid vägkanten, och då förstår man ju!

Väl gömd i häcken låg hon i lugn och ro.

När hon var klar kunde jag plocka upp ett dussin ägg. Frukosten är räddad!

Utifrån var det minsann inte lätt att se. Hade jag inte fått syn på henne på väg dit så hade jag aldrig hittat det!

Popspots snart klar

Jag har lite för många ufo:n liggandes - tycker jag själv - och vill gärna avsluta några stycken så det känns bättre att börja på nya projekt.

Popspots har varit jätterolig att sticka, trots storleken har jag inte tröttnat mot slutet. Nu är det bara lite kvar på spetskanten och sen ser jag fram emot att få använda den!

Ny bok: Virka!

Vi var många som såg fram emot Maria Gullbergs nya bok Virka! Åtminstone en del av oss blev dessvärre besvikna.

Väskan på framsidan var det mest intressanta i boken. Men den sticker ut från resten av innehållet, som inte riktigt håller måttet.

Jag hade inte väntat mig beskrivning på helt vanliga mormorsrutor. Inget fel på mormorsrutor, det är fint, men det är ju inte särskilt nytt och beskrivningar finns precis överallt. I boken får de dessutom ganska stort utrymme: hela 12 sidor. Ytterligare 22 sidor fylls med enkla stjärnor och grytlappar.

Annat i boken är återbruk av redan publicerade mönster. Två av mönsterna, båda muddar, finns redan i boken Virka muddar! Och den här filten har jag sett, och gjort några rutor av, för flera år sedan.

Summa summarum: Jag tycker innehållet är för magert. Nog borde Hemslöjden stå för högre kvalitet på sin bokutgivning.

Konferensstickning

Imorgon börjar skolan, men bara för oss lärare, eleverna kommer först om en vecka.

Det betyder en del konferenser i veckan som kommer och då är det livsnödvändigt med en lämplig stickning. Nåt som inte kräver så mycket uppmärksamhet. Och helst nåt av mina alltför många påbörjade projekt...

Popspots passar bra. Slätstickning och rätstickning, bara ökningar i början och slutet av varven. Inga andra konstigheter.

Det här mönstret finns i en stor och en liten variant. Jag hade tänkt göra den stora men jag har slarvat med att spara banderollen så nu vet jag inte vilket färgbad det är (har två olika av det bruna, köpt i Kina). 

Lösningen får bli att göra så långt det bruna garnet räcker. Sen ska det vara en spets i den ljusa färgen, men av det garnet är allt i samma färgbad så det är inget bekymmer.

Laminaria!

Efter ungefär 70 timmars slit med tunt silkegarn fick jag faktiskt Laminaria-sjalen klar i tid inför resan. Den är nu överlämnad till min blivande svärdotter. 

Det här är fortfarande ett av de vackraste mönster jag vet. Och det är inget svårt mönster heller. Faktiskt den första spetssjal jag gav mig på och det gick hur bra som helst.

Detta var Laminaria nummer två, tror faktiskt det blir en nummer tre också!

Tillbaka från Kina!

I år glömde jag att göra ett inlägg om att jag åker iväg till Kina en månad. Nu är jag hemma igen och kan återuppta bloggandet. Skönt, för jag har saknat det! I Kina censurerar de fortfarande såväl blogger som facebook...

I vanlig ordning har jag köpt garner och bambustickor, men det tar två månader innan det kommer fram. En del böcker fick dock plats i väskan. Den här stickboken kunde jag bara inte motstå:

 

Den innehåller faktiskt ett par saker jag tänker sticka, fast det mesta är välbekant: näverstickning, dominostickning och korsnäsvirkning/stickning för att nämna några. 

De här halvvantarna med "franskant" (eller vad det nu heter) tycker jag är jättefina. Och instruktionerna funkar rätt bra även för den som inte kan kinesiska.

Ipad-fodral i mosaikmönster

Jag vill ha ett lite roligare och personligare fodral till Ipaden!

Stickar mosaikmönster (eller mönster med lyfta maskor) i Raumas 3-trådiga med stickor 8 så det växer snabbt. Fast jag tycker det är ganska jobbigt med så stora stickor, det blir liksom inget flyt i stickningen.

Detta ska in i tvättmaskinen och filtas och då kommer mönstret att bli tydligare.

Fana-muddar

Till hösten ska jag sticka en Fana-kofta efter Sidsel Høiviks beskrivning i nya boken Lekre masker og lekne sting.

Igår la jag upp till Fana- muddar, ur samma bok. Även om de är rätt långa så är det verkligt snabbstickat! Fast de ska få lite broderier också.

Laminaria i silkegarn

Jag har gjort sjalen Laminaria en gång tidigare och det är min absoluta favorit. Mönstret är helt fantastiskt, bland annat för att de olika mönstren har snygga övergångar och passar in i varandra.

Nu gör jag en i silkegarn eftersom den ska ges till en person som ska bo i Kambodja. Ull passar inte så bra där...

Garnet har jag köpt på garnkorgen.se och det är jättefint. Snabbt kom det också, beställde på eftermiddagen och hade garnet i postlådan dagen efter!

Silke är ju inte så billigt, men 100g för 300 kr räcker och blir över till den här ganska stora sjalen, så jag tycker det är klart överkomligt. 

Lite jobbigt att sticka i eftersom det är så tunt, man får nästan kramp i fingrarna ibland. Eftersom den ska vara present måste den också bli klar innan jag åker till Shanghai om 2 veckor, så nu har jag beting på minst 2 varv om dagen för att hinna.

Laminaria finns som gratismönster på Knitty.

Tenntrådsbroderi

När jag gick min textillärarutbildning i Umeå provade jag på tenntrådsbroderi, men det blev aldrig något helt arbete av det.

I torsdags, på stickkaféet på Helylle, hade Brita med sig material så då började jag på ett armband som ska bli till present. 

Jag valde det enklaste eftersom det är första gången, men faktiskt tycker jag att de enkla är bland de vackraste. 

Det svåra är inte att fläta, eller ens att sy fast flätan. Däremot brottas jag med att få igenom nålen när jag syr ihop bandet, har nog inte hittat rätt i tekniken än...

Mera näverstickning

Bara en ruta till.... Man kan verkligen fastna i näverstickning!

Detta ska bli en sjal, avlång och inte så djup så den passar bra runt halsen istället för över axlarna. Mönstret är från Helylle och finns att köpa på Ravelry. Stickar med Schoppelwolle Zauberball i varma färger som jag bara älskar.

Grey Gardens

Vad gör man när saker går i stå? Ärmarna på Arantröjan växte så de måste opereras, sådär en decimeter... Tröjan till svågern verkar inte vilja bli klar... Ufo-högen skriker...

Jo, man startar så klart ett nytt projekt :-) I alla fall ett litet som har förutsättningar att bli klart så man kan få känna sig lite nöjd!

Jag gav mig på den lilla turbanen Grey Gardens från Knitty (gratismönster). Och även om det är näverstickning så gick det verkligen fort, ska bara sy ihop den också.

10 kycklingar blev det

När kläckningen var avslutad förra helgen visade sig 10 små kycklingar, 2 gula och 8 svarta. Inte så mycket på 4 hönor - de kunde haft 10 var - men det beror på att jag lät dem vara i hönshuset där de inte hade lugn och ro för de andra hönsen.

Jag flyttade dem så de kan bli lite större i lugn och ro. De verkar inte ha en aning om vilken höna som är deras mamma, och hönorna själva vet inte heller. De uppträder som ett kollektiv! Riktigt charmigt.

De bor just nu i ett gammalt grisbås, inklätt med hönsnät så det är kattsäkert. På dagarna öppnar jag så de kan gå runt i stallet och sprätta. Bilden är inte så bra för det är lite skumt där inne.

Två hönor till ligger och ruvar, men inga har kläckts än. Sen finns det ytterligare 11 hönor som inte visar någon ruvningsbenägenhet - tack och lov, jag vill ju ha ägg också. 

Nu kläcks det!

Igår började det knaka och kvittra under ruvhönorna! Det är svårt att veta hur många där är, men än så länge har jag i alla fall sett fyra kycklingar samtidigt. Och alla är nog inte kläckta än. 

När man tittar på dem ser man hur hönan reser sig lite, bara aningens, när en kyckling är på väg ut ur sitt skal. Jag tycker det är helt fantastiskt!

Tre av hönorna ligger på rad bredvid varandra och jag tror att alla har kycklingar under sig. Men man kan inte vara riktigt säker på vems som är vems, eftersom ungar är ungar oavsett sort: de springer lite som de vill!

Den på bilderna trodde jag tilhörde hönan längst till höger. Men så började den röra på sig och kliva över hönorna ända tills den försvann in under hönan längst till vänster istället!

Först när alla är kläckta och hönorna börjar röra på sig kan man se hur många det blev. Spännande!

Kaos i hönshuset

Som nybörjare på att ha höns som ruvar har jag gjort ett misstag när jag låtit dem ligga i hörnorna i hönshuset dit också alla andra höns har tillgång. Andra höns har nämligen tagit över äggen när de gått för att äta och dricka, och så har de själva i sin tur tagit över någon annans ägg. Och icke-ruvande höns har lagt nya ägg som jag för att få tag på måste lyfta på den ruvande hönan - längst in i hörnet under gödselbrädan...

Nu har en höna flyttat på sig och lagt sig att ruva på det enda ägg hon producerat idag. Hon skulle kunna ha 14 ägg under sig, så nu har jag lagt dit resten av dagens äggproduktion. Och så tänker jag flytta henne och en till höna (som inte ruvat mer än en vecka) till en plats i ett annat stall där hon kan vara ifred, och där ingen annan kan lägga fler ägg. Så det så! 

De som har ruvat länge, så äggen kan kläckas vilken dag som helst, får ligga kvar i sina hörnor. Jag vill ju inte riskera att förstöra kläckningen!

Allt som allt är det sex hönor som ruvar nu. Tur att jag har några skånska blommehöns - som är högst ovilliga att ruva - så vi får lite ägg att äta också!

Kycklingarna växer

De första kycklingarna som kläckts på den här gården är nu runt 1,5 månad och har blivit ganska stora. Jag tror att det är en tupp och två hönor.

En av de svarta (till höger) är klart större än de andra, och den vita har helt klart en Sussex-höna till mor. Fast det var inte hon som kläckte dem. Den andra svarta (till vänster) är minst, så den har nog dvärghönsanlag, och det är den jag tror är en tupp för den har redan lite längre stjärtfjädrar.

Den största av kycklingarna har lite fjädrar på benen. Det tillsammans med att hon är så stor gör att jag tror hon kommer från en av de kinesiska Cochin-hönsen. Kul, för då har jag något kvar av dem! De har nämligen varit lugna och trevliga.

Några som inte alls är varken lugna eller trevliga är Maran-hönsen, den ena syns på bilden. De är stimmiga, hispiga, rädda och faktiskt elaka mot de andra. Det finns ju en viss hackordning bland höns, men de här två är minsann värre än alla de andra ihop. Dem tänker jag inte behålla över vintern.


Just nu ligger minst fyra andra höns och ruvar. En femte försöker tränga sig in och överta en del ägg så det är lite kaos emellanåt. Till nästa år ska jag ordna så ruvhöns får vara för sig själva. De andra har nämligen hackat sönder en del ägg också, och det är ju inte så bra. Men det bör bli lite kycklingar, och de första kan kläckas vilken dag som helst. Jag tycker det är hur spännande som helst!

Drops loves you!

Så heter det här garnet, nr 3 i ordningen, och det är riktigt billigt. Kostar bara 20 :- för 1 hg. Mjukt och skönt är det också. Och drygt, till den här tröjan gick det åt 7 härvor.

Jag har stickat aviga maskor som strukturmönster för jag tyckte det blev lite för tydligt fläckigt med nyansskillnaderna, och det bröt upp det hela rätt bra.

Sen har jag spänt ut den lite för mycket, syns på axlarna, så det ska jag göra om. Annars är jag nöjd och glad med tröjan!

Na Craga på tork

Nu har jag stickat klar Na Craga. Dessvärre blötte jag ner den rejält innan jag lade den på blockning så det tar lite tid för den att torka. Skulle vilja prova den med en gång! Nästa tröja tänker jag lägga mellan fuktiga handdukar istället.

Så här kan det ju inte se ut!

Jag stickar axel med sadelskärning för första gången. Enligt Knitting in the old way stickar man ihop sadelmaskorna med tröjdelen och så är det klart. Fast när jag gjorde det blev axeln ett hörn på 90 grader och så kan det ju inte se ut!

Jag googlade och hittade en beskrivning på principen i Elizabeth Zimmermans Knitting without tears. Hon minskar lite på tröjdelen precis innan man stickar ihop sadeln med tröjan, och det lät logiskt tycker jag. Då borde det ju bli en sluttning lite innan så det inte blir så skarpt hörn.

Så jag rev upp och stickade om. Och det fungerade betydligt bättre! Nu är det inte mycket kvar på mitt livs första Aran-tröja!

Det här är jättekul att sticka så till söndagens utflykt la jag upp till St Brigid, också från Aran Knitting av Alice Starmore, i ett grått garn. Sen har jag tänkt att göra Irish Moss (samma bok) till Mannen.