Sashiko-försök

I efterdyningarna av en förkylning orkade jag inget annat än lugnt soff-arbete, så jag blev äntligen färdig att prova sashiko-broderi som jag lääänge velat prova.

Skönheten i harmonin är det som tilltalar mig, men det visade sig vara riktigt roligt att göra också. En anledning är att man kan sy med grymt lång tråd! Det där med att fästa en massa korta trådar är lite jobbigt.

Det finns en hel del på nätet, så klart, och jag tittade runt en del och laddade ner färdiga mallar. Bra förklaring till hur man gör rent tekniskt finns hos Sarah's Hand Embroidery Tutorials,  och hos Purl Soho. Lämpliga mallar för nybörjare laddade jag ner från The Spruce.

Jag har varken "rätt" tråd eller en särskild fingerborg, som man ser i beskrivningarna, utan jag använde vad jag har hemma. Broderigarn och virkgarn. Jag är ofta tveksam till alla "måsten" för att göra olika saker, funkar fint att förhålla sig fritt till somliga "regler".

Vissa saker blir helt fel när folk går in för fanatiskt för det hela; till exempel rekommenderas på någon av sajterna jag länkat till att man bara ska ha ca 50 cm tråd. Vilket nys! Tittar man på japaner som syr sashiko på youtube så ser man att de har grymt långa trådar!

I en video om bento-påsar såg jag hur en japanska sydde för hand (ca 1,5 minut in i klippet) genom att vika tyget snarare än att styra nålen upp och ner. Jag gjorde lite grann så och den tekniken tyckte jag passade utmärkt för sashiko.

Till höger finns bilder på mina provlappar i den ordning jag gjorde dem. Den sista var lite för svår för min ringa erfarenhet, så jag backade bandet och tränade på ett mer lämpligt mönster. Det finns här nedan i en liten serie med kommentarer.

De råd jag skulle vilja ge efter mina provlappar är:

Fokusera inte på stygnlängden, det kommer av sig själv med träning. Det är inte absolut lika långa stygn som skapar skönheten i mönstren, utan hur stygnen möts i skärningspunkter.

Fokusera istället på att stygnen möts på rätt sätt i skärningspunkterna. Dels att hörnen blir skarpa, och dels att det skapas ett cirkelrunt tomrum där många linjer möter varandra. Med fokus på det kommer även stygnlängden att infinna sig. 

Stirra dig inte blind på dina markerade linjer. Glöm inte att lyfta blicken och titta på helheten och vart du är på väg. Ett gammalt trick är att lägga tråden i den riktning du är på väg så ser du linjen du ska styra efter. Sneda eller vingliga linjer är mycket mer störande än olika långa stygn.

Ett lämpligt mönster att träna på tycker jag är det senaste jag gjorde, som finns att ladda ner här. Jag fokuserade på att mötena i skärningspunkterna skulle skapa tomrum, och för att få till det behövde jag göra lika många stygn på varje sträcka mellan mötena, vilket faktiskt också förde med sig att stygnen blev mer lika. Mitt resultat är långt ifrån perfekt, men efter bara två dagar och fem provlappar är jag helt nöjd med utvecklingen!

Bild 1: Jag började med att sy de horisontella linjerna och var noga med att lämna tomt där andra linjer senare kommer att mötas.

Bild 2: Därefter sydde jag de diagonala linjerna. Jag fortsatte med nästa i obruten sylinje där den jag sytt klart slutade. Så här långt sydde jag med en och samma tråd.

Bild 3: Färdigt resultat. Klart bättre än mina tidigare provlappar. Men det var bra att sy några stycken för att bara känna sig för, då visste jag vad som var knepigt och vad jag skulle fokusera på.