
Min bloggande kompis
Fröken Slöjd berättade härförleden att hon läser
Elizabeth Zimmermans bok Knitting without tears vilket fick mig att plocka fram den från hyllan för att kolla om hon hade något tips kring raglanminskningar.
(Kostar 138 kr på
Adlibris, fantastiskt billigt!)

Bokens synnerligen tråkiga formgivning till trots visade det sig att den möjligen borde hetat
Knitting with laughter istället!
Den ena dråpliga formuleringen efter den andra fick mig att skratta högt, hör bara:
Om att sätta halsmaskorna på en tråd och sticka fram- och tillbaka: "When you come to the stitches on the thread, you will of course stop with a hickup, as you can go no further."
Om att bestämma storlek: "Pay no attention to your 'size', be it 7, you enviable creature, or 54 1/2."
Om att kolla masktätheten: "...it is important to do it accurately and conscientiously. Otherwise you may sup the porridge of regret with the spoon of sorrow."
Om takten på raglanminskningar beroende på garnets tjocklek: "Contrary to superstition, the rate of decrease for the shoulders is the same for any type of wool and any gauge."
Om jag fick några tips? Jodå. Mitt problem är att jag har så många maskor efter att ha förenat ärmar (som jag nog gjort lite för vida) och kropp så att raglandelen blir för lång.
Zimmerman säger att man först ska sticka 3 - 5 cm utan minskningar beroende på hur djupt ärmhål man vill ha, så jag tänker att man nog kan göra tvärtom och minska varje varv några gånger för att istället minska djupet på ärmhålet.
När man stickar isydd ärm gör man ju minskningar efter den inledande avmaskningen i ärmhålet, så det borde funka. Jag kopplar in min egen hjärna och testar!