För ett tag sedan fick jag en fråga om hur det kommer sig att jag läser kinesiska, så jag tänkte berätta lite om det.

Det började faktiskt med att jag skulle till Kina för att hälsa på sonen och visste att jag skulle vara ensam några dagar när han var tvungen att jobba. Så jag tänkte att det nog var bäst att lära mig lite siffror så jag kunde handla obehindrat, och lite mat-ord så jag inte svalt ihjäl alternativt beställde in hund, maneter, orm eller något annat jag absolut inte vill äta.
Till min förvåning upptäckte jag att det inte verkade fullt så omöjligt som det låter när man inte kan nån kinesiska alls. Det var då jag blev tillräckligt intresserad för att anmäla mig till en nybörjarkurs på Lunds universitet.
Den här terminen jobbar jag halvtid samtidigt som jag pluggar, och eftersom man faktiskt får ligga i för att klara av att lära sig kinesiska så blir det inte mycket tid till stickning. De som känner mig vet nog också att anledningen till att det inte blivit något blogginlägg på ett tag är att jag har haft tenta i kinesiska.
Nu har jag läst sedan augusti och med det ganska höga tempot på kursen klarar jag att prata en del, även om det är långt kvar till att kunna säga att jag kan tala kinesiska. Men roligt är det! Och i söndags pratade jag faktiskt lite kinesiska med ingen mindre än den väldigt sympatiske Sydnytt-reportern Fredrik Önnevall! Klarade faktiskt samtalet en stund innan det gick åt skogen!
I nästa blogginlägg blir det fokus på inte mindre än två utmärkelser jag fått! Jag blir så glad!